Första utskottet i FN

Det var ett intensivare första utskott i FN som pågick under oktober och början av november i år, med fler resolutioner, uttalanden, debatter och sidoevent än på länge. Flera resolutioner var nya för i år och för första gången var det humanitära initiativet tydligt närvarande, med starka och viktiga resolutioner och inte bara ett gemensamt anförande som tidigare år.

Inför första utskottet hade vi höga förväntningar på Sverige, dock utan att ha egentlig insyn i regeringens planer. På våra frågor om hur Sverige skulle rösta för de olika resolutionerna eller deras resonemang kring resolutionerna fick vi inga svar. Därför var regeringens agerande under utskottet överraskande på många sätt, både positiva och negativa.

På bordet låg det tre viktiga resolutioner framlagda av ledarstater inom det humanitära initiativet och som tvingade staterna att ta ställning, som International Campaign to Abolish Nuclear Weapons, ICAN, uttryckt det. Österrike lade fram hela texten om den humanitära utfästelsen, ”humanitarian pledge”, som en resolution. Sydafrika lade fram en resolution om staters etiska och moraliska ansvar att nedrusta kärnvapen och Mexiko lade fram en ny resolution om en open-ended working group. Den sistnämnda ska leda till ett forum i Genève som under en kort period diskuterar nya legala åtgärder och normer för kärnvapennedrustningen. Även Iran lade fram en resolution om en open-ended working group, som till en början hade stöd från kärnvapenstaterna och skulle operera med konsensusregler, under två år i New York. Precis innan omröstningen drog dock Iran tillbaka sin resolution med förklaringen att de inte lyckades ena kärnvapenstaterna. Alla resolutioner från det humanitära initiativet antogs lyckligtvis.

Hur röstade Sverige då till slut? En positiv överraskning var att Sverige röstade för humanitarian pledge. Resolutionen, likaväl som själva utfästelsen, handlar om att fylla kärnvapnens rättsliga tomrum och att förbjuda kärnvapen på humanitära grunder. Detta var en överraskning eftersom Sverige inte formellt har anslutit sig till denna utfästelse och inte verkar ha några intentioner att göra det på överskådlig tid heller. Men vi ser detta som en oerhört positiv signal från regeringen, att en svensk anslutning är att vänta och att man äntligen har tagit ställning för att kärnvapen måste förbjudas – oavsett om kärnvapenstaterna sitter vid förhandlingsbordet eller inte.

Vi hoppas att detta innebär att Sverige framöver kommer att aktivt verka för ett kärnvapenförbud och att man bedriver detta arbete i nära samarbete med det humanitära initiativets ledarnationer. Kärnvapenstaterna motsätter sig självfallet allt detta arbete, exempelvis genom att förlöjliga den humanitära debatten i nästan alla sina uttalanden. Det är dock tydligt att det inte finns något de kan göra för att förhindra den humanitära diskursen och dess framfart. Det går inte att bemöta argument som baseras på humanitära grunder, det är ett faktum som står klart och det stressar kärnvapenstaterna. Det har deras agerande under första utskottet bevisat.

Sydafrikas resolution handlar om etiska imperativ för en kärnvapenfri värld. Med det avser Sydafrika att definiera kärnvapen som omoraliska och att alla stater har ett etiskt ansvar för att alla kärnvapen måste elimineras. Denna gång var Sveriges agerande en besvikelse för oss då Sverige avstod från att rösta på denna resolution. Vi vet inte idag hur vi ska tolka Sveriges agerande kring denna resolution, betyder det att regeringen inte anser att kärnvapen är omoraliska? I röstförklaringen som Sverige lämnade tillsammans med Schweiz, finner vi inga svar. De skriver där att de tycker det är olyckligt att blanda ihop internationell rätt och etiska principer. De menar att det är viktigt att skydda den internationella rätten ”som ett system av juridiskt bindande regler och inte enbart som kraven på moral”, samtidigt som de skriver att internationell rätt bygger till stor del på etiska principer och moral.

Vi kan diskutera vad moral och etik är i evigheter, eftersom det finns nog lika många definitioner som det finns människor. Men Sydafrikas resolution handlar inte om en begreppsdefinition, den handlar om att förklara kärnvapen omoraliska vilket är ett viktigt tillägg till den humanitära diskursen kring kärnvapen. Det finns inga frågetecken, det finns ingen komplicerad underliggande mening, det handlar om att kärnvapen bryter mot humanitära lagar, mot FN-stadgan och mot rätten till liv. Att Sverige väljer att avstå från sin röst är att ta den enkla vägen för att försöka att inte stöta sig med någon. När Sverige sedan tidigare röstat för humanitarian pledge är det därför ännu mer uppseendeväckande att de avstår från Sydafrikas resolution, det land man tidigare sagt anser vara likasinnat och gärna stödjer och samverkar med.

Men vi får vara glada för de positiva signaler som ändå kom ut från första utskottet, det viktigaste just nu kanske är att Sverige faktiskt vill förbjuda kärnvapen och att de tagit ställning för detta. Frågan kvarstår dock hur framtiden kommer se ut och om detta ställningstagande kommer att ge avtryck i Sveriges agerande framöver.

Resolution Antal för Antal emot Avstod  Sverige
L. 13 Open-ended working group 135 12 33 För
L. 37 Humanitarian consequences 136 18 21 För
L. 38 Humanitarian pledge 128 29 18 För
L. 40 Ethical imperatives 124 35 15 Avstod