KRITIKER SPRIDER SAKFEL OM FN:S KÄRNVAPENFÖRBUD

FN-konventionen för ett förbud mot kärnvapen (TPNW) debatteras intensivt sedan Lars-Erik Lundin släppte sin enmansutredning. Svenska Läkare mot Kärnvapen kommer som remissinstans att skicka in ett utförligt yttrande kring Lundins utredning. I den här artikeln bemöter vi några av de felaktigheter som nu sprids om TPNW i media.

I ett argumenterade inlägg den 17 februari i Sydsvenskan skriver Per T Ohlsson att TPNW ”saknar instrument för verifiering och skulle underminera icke-spridningsavtalet NPT.”

Liksom Ohlsson värnar vi starkt om NPT som en grundbult i internationell rätt för att hindra spridning av kärnvapen. Därför har vi under många år deltagit vid statsparternas möten inom NPT, informerat och engagerat allmänheten i förhandlingarna och noggrant följt inte minst kärnvapenländernas agerande.

Tyvärr ser vi sedan flera år ett tilltagande hot mot NPT. Det beror bland annat på att kärnvapenländerna inte har levt upp till sina skyldigheter att nedrusta enligt artikel VI i avtalet, trots att de kärnvapenfria länderna följt sina löften om att inte utveckla kärnvapen. Mot denna bakgrund har TPNW tagits fram som ett sätt att realisera specifika bestämmelser i NPT om att staterna ska förhandla om nedrustning. Avtalet kompletterar NPT och annan internationell rätt, och stärker normen mot massförstörelsevapen i en tid då detta behövs som mest. Därigenom utgör TPNW även ett viktigt led i att hindra ytterligare spridning av kärnvapen.

TPNW innebär inte en underminering av NPT. Syftet är att de två konventionerna ömsesidigt ska stärka varandra.

Det sprids även en bild av att TPNW i jämförelse med NPT har svagare krav för verifiering, system för att kontrollera att avtalet följs. Ohlsson verkar till och med tro att TPNW helt saknar instrument för verifiering, trots att hela artikel 3 i avtalet handlar om just verifikation.

Såväl NPT som TPNW knyter an till system för verifikation inom det Internationella atomenergiorganet IAEA. En stat som går med i TPNW får därmed specifika skyldigheter vad gäller verifiering. Hur skyldigheterna ser ut beror på vilka krav staten i fråga lyder under vid tillträdet. Det innebär att TPNW:s verifieringskrav är på minst samma nivå som i NPT, och för många stater kommer kraven att vara högre än så.

Lars-Erik Lundin och Per T Ohlsson oroas över att ett svenskt tillträde till TPNW skulle uppfattas som en kritik av Natos säkerhetspolitik, där kärnvapen har en central roll. Läsare kan få intryck av att Sverige inte tidigare har kritiserat kärnvapen som grund för internationell säkerhetspolitik. Så är inte fallet.

”Kärnvapen är vapen som tillhör det förflutna. Visionen om en värld utan kärnvapen är idag starkare än någonsin sedan dessa skräckvapen uppfanns. Vi måste enas i ytterligare steg mot en värld utan kärnvapen”, sa Sverige vid ett FN-möte 2010 med många Natostater i rummet. Under ett NPT-möte tre år senare, även detta under alliansregeringen och med Natoländer närvarande, hänvisade Sverige till det svenska atomvapenprogrammet: ”Det är ingen hemlighet att Sverige aktivt övervägde huruvida kärnvapen skulle stärka vår nationella säkerhet. Vår tydliga slutsats var att så inte skulle bli fallet. Sedan dess har Sverige varit i fronten för ansträngningar för att bygga säkerhet utan kärnvapen.”

Det finns en lång rad exempel på hur Sverige genom politiska positioner och handling tydligt tagit avstånd från en säkerhetspolitik byggd på massförstörelsevapen. Med den förvärrade riskbilden kring kärnvapen blir behovet av detta än större.

Lundins utredning menar att Sveriges samarbete med Natostater skulle påverkas negativt om vi går med i TPNW. De som kritiserar ett förbud mot kärnvapen har i flera år hänvisat till sådana förutsägelser, utan konkret underbyggnad. Vilka skulle konsekvenserna bli?

Att Sverige kritiserar kärnvapen och inte deltar i kärnvapenrelaterade aktiviteter är känt sedan lång tid tillbaka. Samtidigt har Sveriges säkerhetspolitiska samarbeten kontinuerligt kunnat utvecklas, även med Natostater. Att gå med i TPNW vore att bekräfta en svensk politisk linje rörande massförstörelsevapen.

Per T Ohlsson är också mycket bekymrad över TPNW:s oförenlighet med Natos avskräckningsdoktrin, som bygger på kärnvapen. Kritiken ter sig för det första märklig, eftersom ett avtal som syftar till att stärka normen mot kärnvapen och bidra till deras avskaffande inte bör legitimera kärnvapenavskräckning.

Vi vet idag att världen flera gånger under det kalla kriget var nära en total katastrof. Nu ökar riskerna igen, bland annat på grund av ny teknologi och mycket oroväckande spänningar mellan framförallt Ryssland och USA. Som de tidigare amerikanska statsmän, ministrar och säkerhetsexperter George Shultz, William J. Perry och Henry Kissinger framhållit innebär en föränderlig värld med skiftande maktbalanser en dramatiskt ökad risk för att systemet med avskräckning misslyckas. Vi kan inte förlita oss på turen när hela vår civilisation står på spel.

Än i dag vårdas tusentals människor på Röda Korsets sjukhus i Hiroshima och Nagasaki för skador och sjukdomar orsakade av de två amerikanska bomberna, inte bara överlevande utan också deras barn. Bomben över Hiroshima dödade 1654 av 1780 sjuksköterskor och 270 av 300 läkare. Kärnvapen måste avskaffas innan de avskaffar oss – för något av detta kommer att ske. FN:s konvention om ett förbud mot kärnvapen kommer gradvis att öka insikten om detta. Det är den vägen Sverige bör välja.

 

Vill du läsa mer om hur vi bemöter Lundins kritik mot TPNW? Här är vår initiala analys, och senare i vår kommer du att kunna läsa vårt remissvar.