Tänkvärt

Den som har kärnvapen är en stormakt, men kärnvapen får inte komma i händerna på en galning, för bara en galning kan vilja starta ett kärnvapenkrig. Man har dom bara för att andra har dom och att omvärlden ska tro att man är tillräckligt galen för att använda dom. Om omvärlden tror att man är tillräckligt galen för att använda kärnvapen, då hör man till dom största. Omvärlden får inte börja tro att man är klok, för då blir det väldigt farligt.

– Eva Moberg

ICAN Cities Appeal

Städer är de största måltavlorna för kärnvapen. På ett ögonblick skulle en kärnvapendetonation radera en stad från kartan, döda miljoner oskyldiga, förstöra all infrastruktur och förgifta miljön. Därför ansluter sig allt fler städer världen över till stadsuppropet ICAN Cities Appeal.

Uppropet startades av ICAN för att belysa kärnvapenfrågans lokala natur och visa att städer har en viktig roll i frågan om kärnvapen, både vad gäller att skydda sina invånare och som röster för nedrustning och mänsklig säkerhet. Genom att ställa sig bakom ICAN Cities Appeal kan städer och kommuner hjälpa till att att öka stödet för ett förbud mot kärnvapen.

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SVENSKA KOMMUNER ATT DRIVA ICAN CITIES APPEAL I SVERIGE 

Läs hela rapporten Förutsättningar för svenska kommuner att driva ICAN Cities Appeal i Sverige .

Utanför Sveriges gränser har flera hundra städer redan anslutit sig, däribland Paris, Berlin, Oslo, Genève, Hiroshima, Nagasaki, Washington DC, Los Angeles och den amerikanska delstaten Kalifornien. Än så länge har ingen svensk stad gått med i uppropet, men det bedrivs arbete för att få de första städerna att gå med. I exempelvis Göteborg, Örebro, Uppsala och Jönköping har antingen motioner, medborgarförslag eller allmänhetens frågestunder använts som metoder för att lyfta frågan.

Under hösten 2019 tog Svenska Läkare mot Kärnvapen fram en rapport som benar ut vilka befogenheter kommuner har att verka i utrikespolitiska frågor och ger råd till de som vill driva ICAN Cities Appeal i sin hemstad. Här nedan sammanfattar vi rapporten.

Skapa förståelse för kärnvapenfrågan och tryck på dess lokala natur

  • En genomgång av kommunallagen visar att kommuner, i enlighet med den så kallade lokaliseringsprincipen, är begränsade att agera i frågor som kan anses vara av utrikespolitisk karaktär, även om en ny lag som gav kommunerna vissa möjligheter att bedriva internationell verksamhet trädde i kraft 2011. Samtidigt förväntas kommuner att i en allt mer globaliserad värld arbeta med globala frågor, inte minst med de globala utvecklingsmålen, och samarbeta med internationella organ som EU och FN.
  • Frågan om kärnvapen rör sig i gråzonen för vad som kan uppfattas som både en global och lokal fråga. Kärnvapen förknippas ofta med utrikespolitiska frågor av säkerhetspolitisk karaktär. Samtidigt skulle användning av kärnvapen ha förödande konsekvenser för kommunernas arbete på en lokal nivå. Kommuner har en central roll i samhällets krisberedskap med ansvar för att planera för hur de kan minska risken för att något drabbar deras verksamhet.
  • Flera städer utanför Sveriges gränser som redan anslutit sig till ICAN Cities Appeal med argumentet att de själva kan utgöra måltavlor för kärnvapen visar på hur frågan kan uppfattas som lokal. Därmed blir det viktigt att fokusera på de lokala konsekvenserna av kärnvapen och hur kärnvapen förhåller sig till kommunernas arbete.
  • I och med att kärnvapen ofta förknippas med att vara en utrikespolitisk säkerhetsfråga måste det ske en förändring där kärnvapen, likt klimatförändringarna, förstås som en lokal fråga med konsekvenser för kommunernas arbete.

Politisk enighet underlättar

  • Det enkla svaret på frågan om hur ICAN Cities Appeal kan drivas i Sverige verkar vara genom politisk enighet. Teoretiskt sett framstår det som att ifall kommunerna är eniga, och beslutet inte överklagas inom klagotiden på tre veckor, kommer kommuner att kunna ansluta sig till uppropet.
  • Kommuner tolkar lagen olika vilket skapar gråzoner. Vissa kommuner driver frågor som ligger i linje med svensk utrikespolitik medan andra håller strikt distans till utrikespolitiska frågor och hänvisar till UD.
  • I ett fall där Gävle kommun tog beslut om att ansluta sig till Mayors for Peace, en organisation som också verkar för en kärnvapenfri värld, överklagades beslutet i förvaltningsrätten. Där bedömdes att Gävles agerande delvis kunde anses vara en utrikespolitisk åtgärd, och därmed var det inte förenligt med lagen för en kommun. Då fallet inte har prövats i Regeringsrätten är det dock inte prejudicerande.
  • Förvaltningsrättens dom mot Gävle kom trots att 26 svenska städer redan var med i Mayors for Peace. I dessa städer hade beslutet inte överklagats, och därmed är beslutet giltigt i den enskilda kommunen. Det kommer att fortsätta vara giltigt även om Regeringsrätten senare skulle anse att beslutet ligger utanför kommunens kompetens.

Driv frågan för att skapa ett prejudicerande fall

  • Det är inte förrän ett beslut blir överklagat i Högsta förvaltningsdomstolen och vi får ett prejudicerande fall som vi får reda på vad lagstiftningen egentligen säger. De prejudicerande domar som finns på området i dagsläget kommer från tiden innan lag (2009:47) om vissa kommunala befogenheter trädde i kraft 2011, som ger kommuner möjligheter att bedriva viss internationell verksamhet. Därför finns ett stort värde i att kommuner driver frågan om ICAN Cities Appeal för att pröva den nya lagen och utveckla praxis rörande kommunernas befogenheter.
  • En anslutning till ICAN Cities Appeal är ett ställningstagande som inte kräver några ekonomiska investeringar för kommunen. Om ett beslut om att stödja Cities Appeal skulle upphävas innebär inte det några förluster för kommunen i fråga. Att ansluta sig till ICAN Cities Appeal innebär att visa stöd för att kärnvapen måste förbjudas och elimineras för människors säkerhet och trygghet.

Läs hela rapporten här.