Artikel: Kärnvapenkrig och livsmedelssäkerhet

Författare: Kim Scherrer, Alan Robock, Jonas Jägermeyr, Cheryl Harrison, Lili Xia

Kriget i Ukraina riskerar att driva miljontals människor över världen in i hunger, fattigdom och svält. Redan innan invasionen var hungernivåerna rekordhöga[1]. Nu driver marknadsstörningar i exporten av livsmedel, bränsle och gödsel från Ukraina och Ryssland, covid-19-pandemin och stigande råvarupriser på en nedåtgående spiral för världens livsmedelssäkerhet[2], särskilt i länder som är beroende av spannmålsimport.

Än så länge är experterna övertygade om att spiralen kan brytas. Både Ukraina och Ryssland kan ännu återintegreras på livsmedelsmarknaden genom handelsavtal som ingicks i Istanbul i somras. Bistånd kan ge lättnad och öka motståndskraften mot nya chocker i livsmedelssystemet. Om livsmedelsproduktionen fördelas väl räcker den i teorin till hela världens befolkning.

Men om konflikten eskalerar till ett kärnvapenkrig skulle livsmedelsförsörjningen äventyras och systemen kollapsa. Vår forskning[3] tyder på att miljarder människor världen över kan svälta ihjäl.

Av dagens nästan 13 000 kärnvapen tillhör cirka 6 000 Ryssland. Landets invasion av Ukraina har kraftigt ökat oron för en kärnvapenkonflikt[4] och lett till ökade militära utgifter[5] i hela Europa. Användning av kärnvapen kan snabbt utlösa en förödande spiral av motangrepp. Utöver de direkta humanitära konsekvenserna kan överlevande runt om i världen ställas inför svåra följder. Det har länge antagits att ett kärnvapenkrig skulle kunna påverka jordens klimat. Kärnvapendetonationer i stadsområden kan orsaka eldstormar som likt vulkanutbrott skulle pumpa rök högt upp i jordens atmosfär[6]. Där kan sotpartiklarna blockera solljus, minska nederbörd och kyla ned jorden i åratal.

Som klimat- och havsforskare undersöker vi vilka effekter sådana klimatchocker skulle ha på det globala livsmedelssystemet. Genom att koppla samman globala klimat-, grödo- och fiskemodeller kan vi börja förstå omfattningen av den livsmedelskris som kan uppstå efter ett kärnvapenkrig.

Mörkare, kallare och torrare förhållanden skulle vara fruktansvärda nyheter för jordbruket, särskilt i Ryssland, Europa och Nordamerika. Enligt en ny studie skulle klimatchocken efter ett stort kärnvapenkrig mellan USA och Ryssland minska den globala livsmedelsproduktionen med mer än 80%[7]. En sådan minskning skulle mer än 5 miljarder människor svälta ihjäl. Åtgärder som att minska på matsvinn och djurfoder skulle knappt mildra konsekvenserna eftersom livsmedelsproduktionen skulle vara kraftigt decimerad.

USA och Ryssland har de största kärnvapenarsenalerna, så ett sådant scenario kan ses som en övre gräns. Men betydligt färre kärnvapen kan också få stora konsekvenser för livsmedelssäkerheten. Enligt färska simuleringar[8] skulle användningen av mindre än 1% av världens kärnvapen minska produktionen av våra viktigaste basgrödor med 11% fem år i rad. I varmare regioner skulle minskningen vara nära 30%. Ihållande skördeförluster av den storleken saknar motstycke i modern historia. Handelsrestriktioner och brist på bränsle och gödningsmedel skulle förvärra situationen och få livsmedelsmarknaderna att kollapsa. Livsmedelsförsörjningen för miljarder människor världen över skulle vara i fara.

Konflikter mellan nyare kärnvapenstater är också oroväckande. Ett krig mellan Indien och Pakistan, som har relativt små arsenaler, kan få mer än 2 miljarder människor att svälta ihjäl[9]. Samtidigt riskerar dagens skyhöga matpriser att underblåsa konflikter[10].

Vår forskning illustrerar de omfattande konsekvenserna av ett kärnvapenkrig. I våra scenarier skulle mer än 10 gånger fler människor dö av svält jämfört med antalet direkta dödsfall. Länderna med de största kärnvapenarsenalerna skulle få störst livsmedelsbrist, men konsekvenserna skulle drabba alla länder.

De vetenskapliga bevisen är tydliga: dagens kärnvapenarsenaler är ett enormt hot mot den globala livsmedelssäkerheten och mot den mänskliga civilisationen.

[1] 2022 Global Report on Food Crises https://docs.wfp.org/api/documents/WFP-0000138913/download/?_ga=2.201598482.2085431981.1658306076-1104930728.1658142217

[2] 2022 edition of The State of Food Security and Nutrition in the World, https://news.un.org/en/story/2022/07/1122032

[3] Nature, Global food insecurity and famine from reduced crop, marine fishery and livestock production due to climate disruption from nuclear war soot injection, https://www.nature.com/articles/s43016-022-00573-0

[4] Geneva Centre for Security Policy, The War in Ukraine and Nuclear Weapons: What Should We Fear?, https://www.gcsp.ch/global-insights/war-ukraine-and-nuclear-weapons-what-should-we-fear

[5] Breaking Defense, “Seven European nations have increased defense budgets in one month. Who will be next?”, https://breakingdefense.com/2022/03/seven-european-nations-have-increased-defense-budgets-in-one-month-who-will-be-next/

[6] National Geopgraphic, “201 Years Ago, This Volcano Caused a Climate Catastrophe”, https://www.nationalgeographic.com/science/article/160408-tambora-eruption-volcano-anniversary-indonesia-science

[7] https://www.nature.com/articles/s43016-022-00573-0

[8] PNAS, “A regional nuclear conflict would compromise global food security”, https://www.pnas.org/doi/10.1073/pnas.1919049117

[9] https://www.nature.com/articles/s43016-022-00573-0

[10] NPR, “Conflict and high food prices”, https://www.npr.org/2022/03/14/1086492040/conflict-and-high-food-prices-update