Kärnvapnens medicinska konsekvenser

De största omedelbara skadorna och dödsfallen från ett kärnvapen kommer av den tryckvåg och värmestrålning explosionen orsakar. Det skiljer sig egentligen inte så mycket från hur andra bomber fungerar. Den stora skillnaden är effektens omfattning. Dessutom åstadkommer kärnvapen stora skador genom radioaktiv strålning.

Läs mer om kärnvapnens medicinska konsekvenser här.

Värmestrålning

När ett kärnvapen exploderar syns ett intensivt ljussken, som från en jätteblixt. Det bländar och bränner allt inom en viss radie.

Inom ett visst avstånd från explosionsplatsen har värmestrålningen så hög temperatur att praktiskt taget allt förångas: hela kroppar ”dunstar bort”. Längre bort från området där människor omedelbart omkommer av värmestrålningen kommer många människor att drabbas av brännskador.

I Hiroshima beräknas 60 procent av alla omedelbara dödsfall ha orsakats av brännskador.

Tryckvågen

Strax efter värmevågen når en tryckvåg fram. Tryckvågen är så våldsam att den slår sönder hus och krossar människor på många kilometers avstånd. Människor som befinner sig nära explosionsplatsen kan dödas enbart av tryckvågen. På längre avstånd orsakar trycket skador inuti kroppen, såsom lungskador, sprängda trumhinnor och inre blödningar.

Men tryckvågen kommer framför allt att orsaka indirekta skador. Byggnader rasar samman och begraver människor. Människor kommer att kastas mot föremål. Material som glassplitter, tegel, betong och trävirke skulle kastas runt och orsaka omfattande skador på människor.

Radioaktiv strålning

En av de stora skillnaderna mellan kärnvapen och konventionella vapen är att kärnvapen dödar och skadar genom radioaktiv strålning. Vid en kärnvapenexplosion produceras stora mängder radioaktiv strålning som kan döda omedelbart, men även lång tid efteråt genom strålsjuka och cancer.

En stor dos strålning kan döda en människa direkt. Exponering för en något mindre mängd orsakar akut strålsjuka, en mycket allvarlig sjukdom som leder till långsam död efter dagar eller år av lidande. Strålningen drabbar främst blodbildningen och infektionsförsvaret.

Strålningsskador kan också orsaka cancer. Leukemi utvecklas efter några få år, medan cancertumörer i inre organ oftast visar sig efter längre tid.

Långt efter en kärnvapenexplosion kommer radioaktivt nedfall att spridas både i området runt explosionen och, beroende på väder och vind, även långt bort från explosionsplatsen.

Sjukvård efter en atombomb

En kärnvapenexplosion innebär ett stort antal döda och skadade och orsakar skador på människor både direkt och på lång sikt.

Till exempel är människor med brännskador tids- och arbetskrävande att vårda och skulle utgöra en enorm utmaning för sjukvården i händelse av en kärnvapenexplosion. Antalet vårdplatser för allvarligt brännskadade är ytterst begränsat, både i Sverige och runtom i världen. I Sverige kan man uppskattningsvis vårda ett tjugotal svårt brännskadade patienter samtidigt i specialiserad intensivvård, under normala omständigheter.

En detonation förstör också sjukhus, vårdpersonal skadas och omkommer, och brist på sjukvårdsutrustning uppstår, vilket medför att det inte finns möjlighet att ta hand om dem som överlever men skadas.

När atombomben detonerade över Hiroshima dödade den 270 av 300 läkare och 1 654 av 1 780 sjuksköterskor. Det var praktiskt taget omöjligt att rädda någon, eftersom hela stadens sjukvårdsanläggningar hade förstörts och nästan alla läkare själva hade dött eller skadats.

Vill du veta mer? Läs mer om kärnvapnens medicinska konsekvenser på vår sajt Lär om kärnvapen.