79 år efter att kärnvapen tillintetgjorde Hiroshima och Nagasaki växer återigen risken för att vapnen ska användas på nytt. Vissa menar att risken inte varit så stor på decennier. Trots Natomedlemskap kan Sverige vara en stark röst för nedrustning. Det menar en rad organisationer som skriver på FN:s dag för totalt avskaffande av kärnvapen på Altinget.

Den 23 november 2024 hålls vårt årsmöte. Välkommen!

År 2023 spenderade de nio kärnvapenstaterna 970 miljarder kronor, 30 759 kronor per sekund, på sina kärnvapenarsenaler. Det är en ökning med 13,4 procent från året innan. Det visar ICAN:s rapport Surge: 2023 Global Nuclear Weapons Spending.

Idag den 13 september är det den internationella testamentesdagen. Syftet med dagen är att få fler att känna till möjligheten att inkludera en ideell organisation i sitt testamente.

Att testamentera hela eller delar av sin kvarlåtenskap till Svenska Läkare mot Kärnvapen innebär ett meningsfullt och djupt uppskattat bidrag till vårt arbete för en värld fri från kärnvapen.

Genom att upprätta ett testamente kan du förmedla ett budskap som lever kvar och gör skillnad i läkarrörelsens fortsatta arbete mot kärnvapen. Vi är djupt tacksamma för de både mindre och större gåvor som föreningen får från personer som valt att skriva in Svenska Läkare mot Kärnvapen i sitt testamente.

Tal på Hiroshimadagen 6/8-2024 i Storkyrkan, Stockholm, av Benny Petersson, styrelseledamot Svenska Läkare mot Kärnvapen.

Se vårt seminarium ”Är kärnvapenkrig oundvikligt? Avskräckning, avspänning och vägar framåt” från den 23/8 på SVT Play.

Idag, den 29 augusti, är det den internationella dagen mot kärnvapenprovsprängningar. Sedan den 16 juli 1945 har över 2000 kärnvapentester ägt rum utförda av åtta kärnvapenstater: USA, Ryssland, Frankrike, Storbritannien, Kina, Nordkorea, Indien och Pakistan. Kärnvapen har testats i atmosfären, under jorden och under vatten.

De flesta av provsprängningarna har utförts i kolonier och urfolksområden, så som öar i Stilla Havet, Semipalatinsk i nuvarande Kazakstan, Novaja Zemlja i ryska Arktis, aboriginers områden i Australien och uigurers och nomaders områden i gränsområdet Kina-Ryssland-Mongoliet samt Nevadaöknen i USA.

Vi lever i en tid med högre risk för kärnvapenkrig än på mycket länge. Globala spänningar och konflikter ökar. Putin har öppet hotat med kärnvapen samtidigt som alla kärnvapenstater moderniserar sina arsenaler och ger kärnvapen en mer central roll i sin säkerhetspolitik. Bilaterala avtal lämnas och hörnstenen i nedrustningsregimen, icke-spridningsavtalet, levererar inte resultat. Samtidigt var det just under höjden av kalla kriget som USA och Sovjet började förhandla om nedrustning. Hur når vi dit igen?

Efter 15 år: inget anti-atombombsdiplom utdelas i år

Den 6 augusti uppmärksammar vi traditionsenligt Hiroshimadagen, med ett undantag: för första gången på 15 år kommer inget anti-atombombsdiplom att delas ut.

Med anledning av världsläget och de ökade spänningarna, där kärnvapen igen ges en mer central roll i staters säkerhet vill vi markera allvaret. Ryssland har hotat om användning, alla kärnvapenstater moderniserar sina arsenaler och Sverige har nu ställt sig under Natos kärnvapenskugga och står inte längre bakom att kärnvapen aldrig får användas igen. Med oro ser vi hur riskerna med kärnvapen allt oftare förminskas.