Igår kom nyheten om att Tredje AP-fonden, AP3, investerar över en miljard kronor i kärnvapen. Det visar vår rapport ”Kärnvapen finansieras med svenska pensionspengar” samt en granskning av Ekonomiekot. Vi menar att AP3 gör en skev tolkning av både lagen och icke-spridningsavtalet, NPT. Här ger vi svar på tal till AP3:s argument om att fortsätta investera svenska pensionspengar i kärnvapen.

Den statliga pensionsfonden AP3 investerar över en miljard av svenska pensionspengar i kärnvapenbolag, visar en kartläggning av Svenska Läkare mot Kärnvapen som släpps idag. Detta trots att det 2019 kom nya regler för pensionsfonderna, som bland annat rör investeringar i kärnvapen. Kärnvapenstaterna lägger varje år enorma summor på att upprusta och modernisera sina arsenaler, och genom sina innehav bidrar AP3 till den pågående kapprustningen.

Välkommen på årsmöte 22 januari 2022!

I år fyller Svenska Läkare mot Kärnvapen 40 år och här har vi samlat artiklar som våra medlemmar skrivit i olika medicinska tidskrifter.

Nyligen avslutades Socialdemokraternas partikongress. På dagordningen fanns, förutom val av partiordförande, ett ställningstagande om FN:s konvention om förbud mot kärnvapen. Av media blev denna kärnvapenfråga kallad för av kongressens stridsfrågor.

Mellan 3-7 november håller Socialdemokraterna kongress. Tillsammans med Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, IKFF, Svenska Freds och Skiljedomsföreningen och Svenska FN-förbundet skriver vi på flera debattsidor om att Socialdemokraterna måste återuppta sin tydliga röst för kärnvapennedrustning.

Svenska Läkare mot Kärnvapen har under sina 40 år bland annat arbetat med att bygga förtroende över gränser. Under 2000-talet besökte vi den Nordkoreanska sektionen av IPPNW, även om en öppen dialog om kärnvapen inte var möjlig kan det ha funnits ett värde i att de vi mötte fick en glimt av omvärlden. Man vet aldrig vad som kan bli följden av att några människor börjar hoppas. 

När en kärnvapenbestyckad sovjetisk ubåt gick på grund i Blekinge för 40 år sedan kröp kalla krigets kärnvapenhot nära inpå och väckte oro bland svenska folket. Men kärnvapenhotet är lika närvarande idag. Ännu finns kärnvapen i Sveriges närområde – regelbundet cirkulerar ryska kärnvapenubåtar i Östersjön, amerikanska kärnvapen finns utplacerade i Nato-länder som Tyskland, och de finns i ryska Kaliningrad intill Östersjön. Det är en riskfylld närvaro just intill våra gränser som skulle kunna få ödesdigra konsekvenser.

Hösten 1999 befann sig vår styrelseledamot Christina Vigre Lundius i Moskva för att delta vid en presskonferens för en ny bok av Lev Feoktistov, en atomfysiker som tidigare arbetat med utvecklingen av den sovjetiska vätebomben, men som nu argumenterade för avskaffandet av kärnvapen. Några år tidigare hade de båda deltagit på en fartygsexpedition till Novaja Semlja, Sovjetunionens testplats för kärnvapen. De hade blivit vänner efter det att Christina Vigre Lundius, som var med som skeppsläkare, räddat hans liv efter ett hjärtstopp och han blev därefter en kraftfull röst mot de egna kärnvapnen.

Strålningsrelaterade sjukdomar är en långvarig konsekvens av kärnvapenanvändning. På platser där kärnvapen har tillverkats och testats har höga halter av radioaktivitet uppmätts till följd av olyckor, långvariga utsläpp och medveten dumpning. Vår styrelseledamot Vendela Englund Burnett åkte under 1990-talet till södra Ural på en konferens för att samla och sprida kunskap om kärnvapnens humanitära konsekvenser.