Nato och kärnvapen

Sveriges Natomedlemskap innebär en historisk förändring för Sveriges försvars- och säkerhetspolitik. När Nato diskuteras och övervägs är det flera aspekter vad gäller dess relation till kärnvapen att ta i beaktande.

Svenska Läkare mot Kärnvapens yttrande kring försvarssamarbetsavtalet med USA (DCA)

Vi lämnade 25 mars 2024 in ett yttrande till regeringens promemoria ”Avtal om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater”. Läs yttrandet här.

Vi utreder konsekvenserna av ett svenskt Natomedlemskap

Tillsammans med Svenska Freds och Skiljedomsföreningen har vi tagit fram en rapport som undersöker hur ett medlemskap i Nato kommer påverka Sveriges nedrustningspolitik. Vi kommer att reda ut frågetecken kring bland annat kärnvapen på svenskt territorium, var besluten fattas och vilken insyn och transparens det finns inom Nato.

Läs rapporten här: Sverige i Nato

Vill du beställa rapporten? Läs mer här.

Före 2010 fanns inga fastställda dokument kring kärnvapen i Nato. 2010 fastställde alliansen kärnvapnens roll, vilket bekräftades i deras strategiska koncept sommaren 2022. Det strategiska konceptet är dock ett politiskt dokument och inte juridiskt bindande, till skillnad från det Nordatlantiska fördraget som Nato som organisation vilar på.

Nato har inga egna kärnvapen. USA, Frankrike och Storbritannien har egna kärnvapen. USA har dessutom ca 100 kärnvapen utplacerade på fem andra Natoländers territorium; Belgien, Italien, Nederländerna, Turkiet och Tyskland. USA har därtill en uttalad strategi att alla Natoländer kan komma att försvaras med kärnvapen, och Nato är villigt att vara först att använda kärnvapen vid en konflikt.

Några Natoländer har avtal att inte ta emot kärnvapen på sitt territorium, för de allra flesta (t.ex. Norge) gäller detta endast i fredstid men för Spanien och Litauen gäller det även i krigstid. De senare har detta på grund av sin nationella lagstiftning. Sverige har ingen dylik lagstiftning mot att ta emot kärnvapen på sitt territorium.

I Natos Nuclear Planning Group diskuteras kärnvapen och där ingår alla Natoländer förutom Frankrike. Frankrike har valt att stå utanför denna grupp för att självständigt förfoga och besluta om sin egen kärnvapenarsenal.

Inför förhandlingarna av FN:s konvention om förbud mot kärnvapen skickade USA ut ett dokument där de krävde att Natos medlemsländer ställde sig utanför förhandlingarna.  Nederländerna deltog dock då de från sitt parlament hade ett tvingade mandat att närvara.[1] Efter förhandlingarna markerade Nato att organisationen aldrig kommer att se konventionen som sedvanerättsligt bindande[2] och USA pressar därtill Natostater att inte ansluta sig.

Det här kan Sverige göra som Natomedlem – 2023
Kärnvapenfrihet i Nato oktober – 2022
Norge, Nato och kärnvapen – 2022

Nuclear sharing

’Nuclear sharing’ är ett begrepp i Natos kärnvapenstrategi som innebär utplacering av kärnvapen i annars kärnvapenfria länder. Det innebär bilaterala avtal mellan de enskilda Natoländerna och USA, och i dags läget handlar det sammanlagt om cirka 100 amerikanska kärnvapen i Belgien, Italien, Nederländerna, Turkiet och Tyskland.

Läs mer:

Belgien
Nederländerna
Turkiet
Tyskland

Sveriges medlemskap i Nato

Svenska Läkare mot Kärnvapen har lämnat in synpunkter på promemorian Sveriges medlemskap i Nato (Ds 2022:24). Nedan har vi sammanfattat våra rekommendationer.

Svenska Läkare mot Kärnvapen menar att ett svenskt medlemskap i Nato utan förbehåll för alla dess kärnvapenrelaterade doktriner/policies/verksamhet kommer att förändra Sveriges nedrustningspolitik i grunden. Sverige bör tydliggöra vikten av att verka för en kärnvapenfri värld, samt markera Sveriges kompetens och historia som en viktig röst för kärnvapennedrustning. Svenska Läkare mot Kärnvapen rekommenderar därför att Sverige:

  1. Sverige ska ansluta till FN:s konvention om förbud mot kärnvapen. I första led ska Sverige förbehålla sig rätten att gå med i FN:s konvention om förbud mot kärnvapen.
  2. Sverige ska förbehålla sig rätten att inte stå bakom Natos kritik mot FN:s konvention om förbud mot kärnvapen.
  3. Sverige bör anta en nationell lagstiftning som förbjuder införsel och utplacering av kärnvapen på svenskt territorium, både i fredstid och i tider av kris eller krig.
  4. Sverige bör, om amerikanska baser skulle upprättas på svenskt territorium, klarlägga att kärnvapen inte heller är tillåtna på amerikanska militärbaser.
  5. Sverige ska tydliggöra att vi aldrig vara med och planera, förbereda eller öva på att använda kärnvapen.
  6. Sverige ska förbehålla sig rätten att inte stödja Natos uttalanden om att så länge kärnvapen finns kommer Nato att vara en kärnvapenallians.
  7. Uttalar att Sverige under inga omständigheter accepterar att vara del av Natos kärnvapenpolicies- och relaterade aktiviteter.

Läs hela remissvaret: Sveriges medlemskap i Nato – yttrande Svenska Läkare mot Kärnvapen

[1] United States Non-paper “Defence impacts of potential United Nations General Assembly Nuclear Weapons Ban Treaty”, 17 oktober 2017, senast hämtad: 221007

[2] North Atlantic Council Statement on the Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons, 20 september 2017, senast hämtad: 221007