Blogg: Året som gått – 2025

Arbetet mot kärnvapen är inte lätt i dessa tider och vårt arbete präglas av vår osäkra omvärld. Men det finns hopp och ljusglimtar! Läs vår årskrönika för 2025.

När vi ser tillbaka på året som gått så slås vi av hur den osäkra omvärlden präglat vår verksamhet. På allt fler håll ses kärnvapen ett nödvändigt ont, ett måste, för vår säkerhet.

Idag finns ingen garanti för att kärnvapen aldrig kommer att placeras på vårt territorium. Sveriges statsminister har uttryckt att det kan bli aktuellt med kärnvapen i Sverige i krigstid och riksdagen har inte antagit någon lag mot detta. Vårt jobb har varit, och kommer att fortsätta att vara, att påminna om vad kärnvapen är och vad kärnvapen gör.

I år har mänskligheten levt under kärnvapenhotet i 80 år. Den 16 juli 1945 genomförde USA sitt första kärnvapentest, och tre veckor senare fälldes två amerikanska atombomber över de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki.

Över 200 000 människor dog. De som överlevde har tvingats leva med minnesbilder som ingen människa borde behöva bära. Konsekvenserna lever vidare – i kroppar, i minnen, i generationer. Trots detta uppmärksammades dessa dagar knappt alls i Sverige.

Vi får ofta höra att kärnvapen enbart är ett avskräckningsmedel för att förhindra krig. Men avskräckning kräver trovärdighet. För att hotet ska fungera måste man vara beredd att använda vapnen – annars är hotet meningslöst. Och om vi är beredda att använda dem måste vi också acceptera konsekvenserna. Tröskeln för användning måste vara tillräckligt låg för att avskräckningen ska fungera. Kanske gör den det – tills den dag den inte längre gör det.

Samtidigt finns ljuspunkter. Att en majoritet av världens länder nu stödjer FN:s konvention om förbud mot kärnvapen (TPNW) är en stor framgång.Vi deltog och talade vid det tredje statspartsmötet för TPNW på FN i New York i mars.

WHO har dessutom fått förnyat mandat att undersöka kärnvapnens humanitära konsekvenser.

Arbetet innebär att uppdatera WHO:s rapporter från 1983 och 1987 om kärnvapnens effekter och risker för mänsklighetens överlevnad och vår sårbara planet.

Den 6 augusti, 80 år efter atombomberna över Hiroshima och Nagasaki, uppmärksammades det globala motståndet mot kärnvapen. Pierre Schori tilldelades vårt anti-atombombsdiplom och vår ordförande medverkade i TV4 Nyhetsmorgon för att berätta om kärnvapnens konsekvenser.

Under våren samlades europeiska läkare och läkarstudenter i Genève för ett europeiskt möte inom International Physicians for the Prevention of Nuclear War (IPPNW). I oktober samlades läkare från hela världen i Nagasaki för IPPNW:s internationella kongress. Vi var tre som deltog från Sverige.

Under året har vi tagit fram en rapport och ett informationsblad om föreningen samt gett ut fyra nummer av vår medlemstidning Läkare mot kärnvapen, som har fått mycket positiv respons. Vi har deltagit i och arrangerat seminarier, webbinarier och möten för att sprida kunskap och fördjupa samtalet om kärnvapen.

Vår gemensamma strävan för en kärnvapenfri värld är meningsfull. Vårt arbete sedan 45 år har haft en enorm betydelse och vi kommer att fortsätta tills det sista kärnvapnet är nedrustat!

Tack för detta år!

God jul och gott nytt år!
Önskar Svenska Läkare mot Kärnvapen