En värld i balans kräver kärnvapennedrustning

Av: Gösta Alfvén 

Jan Björklund (L) och Jens Stoltenberg (Nato) har i debatten nyligen hävdat att kärnvapennedrustningen måste ske balanserat. Med det menar de att den ska ske genom förhandlingar i icke-spridningsavtalet (NPT). Att döma av hur den nedrustningsprocessen fortskrider innebär det i stort status quo för de cirka 15 000 kärnvapen som finns i världen idag, för lång tid framöver.

Det råder en oacceptabel obalans i världen mellan de som har makt över kärnvapen – det enda kvarvarande massförstörelsevapnet- och de som inte har den mellan de som ”have and have not” som det engelska uttrycket lyder.

En annan stor obalans i världen är den som uppstår när kärnvapenkriget är över oss. När det sker är svårt att sia om. Men det finns en påtaglig risk, att döma av tidigare tillfällen då det varit nära att hända. Det medför utbredd massdöd, atomvinter, raserad infrastruktur och förintad natur. Kort sagt, det rubbar radikalt förutsättningarna för livet på vår jord.

Björklund och Stoltenberg missbrukar ordet balans. Men de har rätt i att världen behöver det. För det krävs en snabb kärnvapennedrustning snarast. Mekanismer för en balanserad avvecklingsprocess finns med verifikation genom schemalagd och tillfälliga, oannonserade inspektioner genom IAEA:s försorg, genom modern datateknologi och satellitövervakningen.

Hindret för att genomföra nedrustning som skapar bättre balans mellan länder och i människans och naturens livssituation är kärnvapenstaternas ovilja att överge sitt maktövertag. Den oviljan kan nu bemötas genom FN-förbudet mot kärnvapen som snart öppnar för signaturer. Sverige bör signera skyndsamt.