Blogg: Etisk stress och kärnvapen

Etisk stress beskriver det obehag som uppstår när någon inte agerar i linje med det de tycker är rätt. Det kan handla om att inte hjälpa en person fastän du velat eller att se någon lida. Inom vården diskuteras det ofta relaterat till resursbrist, då det är en vanlig orsak till att vårdpersonal känner sig otillräckliga i förhållande till patienternas behov. På kort sikt kan känslor som frustration, sorg och skuld uppstå och påverka förmågan att arbeta och ta säkra beslut – vilket påverkar patientsäkerheten. På längre sikt kopplas etisk stress till utbrändhet och depression. En allvarligare variant, på engelska kallad “moral injury” är associerad till PTSD och självmord. 

Vi har pratat med Clara Brune, aktiv medlem i Svenska Läkare mot Kärnvapen. Clara skrev i somras tillsammans med en grupp läkare skrev en artikel i Läkartidningen (Nu måste våra folkvalda arbeta för att minska etisk stress 2022-08-02) om etisk stress, baserad på en undersökning de gjort om etisk stress under Covid-19 pandemin bland läkare på två akutmottagningar i region Stockholm.

Etisk stress diskuterades i högre grad under pandemin och har blivit extra relevant i och med den resursbrist som pandemin medförde. Det de såg var att etisk stress hade varit förekommande under pandemin bland läkarna, och att de blivit påverkade av sina upplevelser av etisk stress. Samtidigt var det tydligt att etisk stress funnits på akutmottagningar redan innan pandemin på grund av kronisk resursbrist.

Vilka faktorer kan påverka upplevelsen av etisk stress?

Dels tillgängligheten på resurser som vårdplatser, skyddsutrustning, omvårdnadspersonal och väntetiden på akutmottagningar. Annat som går att påverka, och kan minska risken för etisk stress, är tillgängligt stöd i form av stöttande kollegor, en samtalskontakt och handledning och en tillåtande arbetsmiljö där anställda kan tala om brister.

Hur kan etisk stress kopplas till kärnvapen och en eventuell kärnvapenkatastrof?  

Enligt rapporten ”Förebygga är enda medicinen” som Svenska Läkare mot Kärnvapen tillsammans med ICAN släppte februari 2022 finns det upp till 25 brännskadeplatser i Sverige, och som max intensivvårdades 500 covidpatienter på samma gång i Sverige. Att tänka att människor i många tusental hade varit i behov av dessa vårdplatser är skrämmande.

Att vårda människor utanför sin specialitet och kvaliteten på den vården beror helt på erfarenheten hos läkare. Som exempel kan dock sägas att någon som är oerfaren vid IVA inte kan sköta intensivvård av en patient över huvud taget. Det krävs vana läkare för att kunna hålla en intensivvårdskrävande patient vid liv, och dessa skulle vara långt ifrån tillräckliga. Övriga läkare kan hjälpa till med att undersöka patienter och bedöma om de är i behov av intensivvård, men inte bedriva denna.

Normalt sett har en ganska erfaren läkare ansvar för 6–12 patienter på en avdelning, men har då möjlighet att diskutera alla patienter med sin överläkare vid behov. Att vara ansvarig för fler än 12 patienter är även för en van läkare otroligt stressigt och vårdkvaliteten brister förmodligen. Med största sannolikhet kan då den läkaren inte heller kunnat göra allt det den ansåg att patienterna behövde för en god vård, och därmed upplevt etisk stress.

Baserat på ”Förebygga är enda medicinen”, hade varje överlevande läkare blivit ansvarig för 25 patienter. Dessa läkare involverar oerfarna läkare, eller läkare som inte är vana vid att arbeta med den typen av patienter. Dessutom hade cirka 100 patienter konkurrerat om varje existerande vårdplats.

De patienterna som faktiskt lyckas ta sig till ett sjukhus skulle inte bli garanterade att träffa en läkare, få en vårdplats, smärtstillande, eller att de får intensivvård om de behöver det. Om de faktiskt skulle få träffa en läkare och får en vårdplats finns det inga garantier att denna läkare har haft tillräckligt med kompetens för att ta hand om denna patient.

Är det ens relevant att prata om etisk stress när det kommer till kärnvapen? 

Vid en kärnvapenkatastrof skulle mängden offer och skadade, och bristen på resurser, orsaka otroligt svåra etiska situationer för den vårdpersonal som finns kvar för att ta hand om dem. Vid en sådan situation är ”moral injury” ett mer adekvat begrepp att diskutera.

I vår studie gavs flera exempel där läkare hade upplevt och påverkats av etisk stress då de behövt välja mellan två sjuka patienter i behov av vårdplats, när det endast funnits en tillgänglig. De hade även behövt ta hand om patienter med otroligt svåra smärtor, utan att kunna ordinera smärtlindring i tid eller ens ha tillgång till tillräckligt med smärtlindring. I en situation som en kärnvapenkatastrof är det otroligt svårt att bedriva någon typ av vård, varför det nästan kan anses vara irrelevant att diskutera etisk stress.

Etisk stress är förmodligen ett av de allra minsta problemen i samhället vi en kärnvapenkatastrof, och det kommer att ha gått väldigt långt om någon endast förstår att kärnvapen måste avskaffas för att etisk stress används som argument. De hundratusentals döda, efterföljande klimatförändringar och världssvält borde vara tillräckligt som avskräckande exempel.

Clara Brune har varit engagerad i Svenska Läkare mot Kärnvapen i flera år och ordnat studentföreläsningar, varit på internationella möten och tagit sitt engagemang in i IFMSA. (International Federation of Medical Students’ Association).

Denna intervju är publicerad i Läkare mot Kärnvapen #170.