Artikel: Medicinska konsekvenser av kärnvapenanvändning

Artikel i SFAI-tidningen, Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård volym 28. nummer 3, augusti 2022, av Benny Petersson och Jan Larsson.

När den första atombomben som använts i krig detonerade, över staden Hiroshima i Japan 1945, dog uppskattningsvis mellan 90 000 och 120 000 människor inom loppet av några dagar. Av stadens ca 300 läkare dog 270 i anslutning till explosionen eller strax därefter. Sjukhus och infrastruktur nödvändig för sjukvård förstördes. Kärnvapens förstörelsekraft är enorm och bomben över Hiroshima var förhållandevis liten – ca 15 kilo- ton – jämfört med dagens kärnvapen. Hur skulle svensk sjukvård fungera efter en kärnvapenexplosion?

När ett kärnvapen exploderar uppstår först ett eldklot som sprider ett kraftigt ljussken. Detta bländar betraktaren och kan orsaka blindhet. Värmen som utvecklas i explosionens centrum når upp till flera miljoner grader och gör att allt brännbart förångas och försvinner upp i det väldiga svampmoln som bildas. Den kraftiga tryckvågen krossar människor och byggnader på flera kilometers avstånd. Många får skador såsom frakturer, klämskador och blödningar, när de kastas mot föremål. Byggnader rasar och material som glassplitter och tegel flyger runt.

Värmestrålningen orsakar svåra brännskador även längre bort från explosionen. Temperaturen är så hög att många får djupa brännskador. Brännskador är den typ av skada som tar flest liv vid en kärnvapenexplosion. Den radioaktiva strålningen representerar den tredje typen av skador. Närmast explosionsplatsen är stålningen omedelbart dödande. Under veckorna efter explosionen kommer många som utsatts för en lägre dos strålning att insjukna i akut strålsjuka och många av dem avlider. Åratal senare kommer seneffekterna i form av olika typer av cancer.

Vid explosionen uppstår också en så kallad elektromagnetisk puls, EMP. Genom sin höga elektriska spänning skadar den oskyddad elektronik. Bland annat kommer viktig medicinsk utrustning att slås ut.

Ett kärnvapenangrepp mot en stad i Sverige skulle leda till skador på civilbefolkningen som regionerna aldrig kommer kunna skaffa sig beredskap för. Skadepanoramat kommer vara mycket komplext och antalet skadade tiotusentals till hundratusentals. De skadade behöver omedelbar vård, i många fall avancerad intensivvård. Som jämförelse lyckades Sverige med flera månaders förvarning öka kapaciteten och nå upp till strax över tusen intensivvårdsplatser nationellt under coronapandemin. Detta med stöd av bevarad infrastruktur, sjukhus, elektricitet och vårdpersonal, vilket inte skulle vara fallet efter en kärnvapendetonation.

Svenska Läkare mot Kärnvapen har nyligen publicerat rapporten ”Förebygga är enda medicinen”, en kartläggning av sjukvårdens kapacitet efter en hypotetisk kärnvapenexplosion över Stockholm. Den visar att inte ens en fullt fungerande sjukvård skulle kunna hantera en kärnvapenexplosion.

Om ett enda medelstort kärnvapen, med en sprängstyrka på 100 kiloton används över Stockholm kan ca 90 000 människor dö och 250 000 skadas.

Det motsvarar en av sju stockholmare. I rapportens beräkningar blir knappt 9 000 läkare kvar att vårda runt en kvarts miljon skadade, vilket innebär att varje överlevande läkare, oberoende av specialistkompetens, har ansvar för att behandla 28 patienter samtidigt. Tre av Region Stockholms sju akutsjukhus skulle helt eller delvis förstöras och många av Stockholms cirka 3 700 vårdplatser, varav runt 100 IVA-platser, bli obrukbara. Under coronapandemin har det i hela Sverige hittills som mest vårdats 558 covidpatienter samtidigt på IVA. I det här scenariot skulle patienterna i behov av intensivvård vara hundratusentals, många med svåra brännskador. Vid Sveriges två centrum för brännskador finns sammanlagt upp till 25 vårdplatser.

Strömavbrott och förstörd infrastruktur skulle göra sjukvårdens möjligheter att ta hand om de skadade ännu mindre. Söndertrasade vägar förhindrar ambulanser, vårdpersonal och utrustning från att nå de sjukhus som fortfarande är i drift. Då modern sjukvård och kommunikation förutsätter fungerande datorer och IT-system skulle den elektromagnetiska pulsen slå ut viktig kommunikation och medicinsk utrustning och göra den obrukbar.

Det vi läkare inte kan bota, arbetar vi för att förebygga. Så länge kärnvapen existerar finns risken att katastrofen förr eller senare inträffar – till följd av en medveten handling eller av misstag. En fullt fungerande sjukvård har långt ifrån tillräckligt med läkare, sjuksköterskor och vårdplatser för att behandla det stora antalet skadade vid en kärnvapenexplosion. Inget land kan heller bygga upp en sådan kapacitet. Vårt enda alternativ är att se till att kärnvapen avskaffas. Till dess detta skett är en viktig uppgift att minska risken för kärnvapenkrig av misstag, bland annat genom att förmå länderna med kärnvapen att inte förvara några av dessa on hair trigger alert, redo för omedelbar avfyrning.

Benny Petersson
Styrelseledamot i Svenska Läkare mot Kärnvapen. Specialist inom Anestesi och Intensivvård, Med Dr, Stockholm

Jan Larsson
Docent i anestesiologi Uppsala Universitet

Ta del av rapporten ”Förebygga är enda medicinen”

Faktaruta

Svenska Läkare mot Kärnvapen (SLMK) arbetar preventivt för att kärnvapen ska avskaffas genom att sprida kunskap om kärnvapnens medicinska effekter. Föreningen grundades 1981 och efter ett upprop i Läkartidningen samma år, undertecknat av nästan samtliga professorer i medicin samt Svenska Läkaresällskapets och Sveriges läkarförbunds ordföranden, växte föreningen snabbt. Än idag är Svenska Läkare mot Kärnvapen Sveriges största nedrustningsorganisation, med cirka 2 500 läkare och läkarstudenter som medlemmar.

Bland milstolparna finns arbetet med att driva fram FN:s konvention om förbud mot kärnvapen som trädde i kraft i januari 2021. SLMK är en del av IPPNW (International Physicians for the Prevention of Nuclear War) samt ICAN (International Campaign to Abolish Nuclear Weapons). Tillsammans med dem har vi tilldelats Nobels fredspris 1985 och 2017.

I oroliga tider behövs en stark röst som fortsätter att påminna om de humanitära konsekvenserna av dessa massförstörelsevapen och verkar för kärnvapennedrustning.

Ju fler medlemmar vi blir, desto starkare är vår röst. Bli medlem!