Tänkvärt

Den som har kärnvapen är en stormakt, men kärnvapen får inte komma i händerna på en galning, för bara en galning kan vilja starta ett kärnvapenkrig. Man har dom bara för att andra har dom och att omvärlden ska tro att man är tillräckligt galen för att använda dom. Om omvärlden tror att man är tillräckligt galen för att använda kärnvapen, då hör man till dom största. Omvärlden får inte börja tro att man är klok, för då blir det väldigt farligt.

– Eva Moberg

DET KAN VERKA OMÖJLIGT, TILLS DET ÄR GJORT – LANDMINOR

 

Språket spelar roll i FN

Av: Svenska Läkare mot Kärnvapen och Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, IKFF

Den vanligaste meningen på FN-möten inom icke-spridningsavtalet är ”NPT is the cornerstone of the multilateral nuclear weapons regim”. Det nämns i princip i varenda uttalande. Upprepning av budskap är ett sätt att skapa politiska normer. Att hylla NPT är en stark oskriven regel.

Förändringar och prioriteringar

2019 började med en rivstart och det har varit fullt upp sedan dess. Politiskt har det hänt en hel del, bland annat har utredningen om ett svenskt tillträde till FN:s kärnvapenkonvention släppts. USA och Ryssland har meddelat att de planerar lämna INF och konflikten mellan Indien och Pakistan eskalerat. Desto mer positivt är att pensionsfonderna AP 1 och AP 4 beslutat sig för att inte längre investera i kärnvapen

Seminarium: Sverige och kärnvapenförbudet

Kritiker sprider sakfel om FN:s kärnvapenförbud

FN-konventionen för ett förbud mot kärnvapen (TPNW) debatteras intensivt sedan Lars-Erik Lundin släppte sin enmansutredning. Svenska Läkare mot Kärnvapen kommer som remissinstans att skicka in ett utförligt yttrande kring Lundins utredning. I den här artikeln bemöter vi några av de felaktigheter som nu sprids om TPNW i media.

En bristande säkerhetspolitisk analys

Av: Josefin Lind, generalsekreterare

I fredags släpptes diplomaten Lars-Erik Lundins rapport, som han har skrivit på uppdrag av regeringen, sedan oktober 2017. Uppdraget var att utreda konsekvenserna av ett svenskt anslutande till FN:s konvention om förbud mot kärnvapen, ur en rad olika perspektiv. Se direktivet här: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2017/10/utredning-av-konsekvenserna-av-ett-svenskt-tilltrade-till-karnvapenforbudskonventionen/

Report for the Swedish Parliament on Swedish Accession to the TPNW: An ICAN Perspective

After months of delay a report for the Swedish Parliament on possible Swedish “accession” to the UN Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons, compiled by former government diplomat Lars-Erik Lundin, was published today. The investigation concludes that Sweden should not join the TPNW “in its present form”. The next step is a 3-month consultation round in which many different stakeholders will be able to assess the merits of the report. After that it is expected that the Swedish government will make its official decision on whether to join the TPNW.

Året som gått – 2018

Ett helt år har gått sedan den norska nobelkommittén tillkännagav ICAN som mottagare av Nobels fredspris. Nu har stafettpinnen gått vidare till två nya, värdiga mottagare: läkaren Denis Mukwege och yazidiern Nadia Murad, som får priset för sin kamp mot sexuellt våld mot kvinnor.

Sverige stupar på mållinjen

Av: Clara Levin, projektledare 

Generalförsamlingens första utskott är nu över och det finns en del att reflektera över. Till exempel hur FN:s kärnvapenkonvention förenar stater, både de som är för och de som är emot. Det har hållits extremt många uttalanden och varit mycket upprepningar och mycket diskussion har det varit under det som kallas för rights of reply.

Genusspråk gör kärnvapenstat nervös under FN-möte

Varje år i oktober samlas världens stater på FN:s högkvarter i New York för möten i FN:s generalförsamling. Generalförsamlingen är ett konsensusbyggande samfund där alla medlemsstater ska enas om frågor rörande internationell fred och säkerhet. Mötet inleds med två veckor av allmän debatt, varefter staterna delar upp sig i sex specialutskott där varje utskott diskuterar olika specialområden och rekommenderar slutligen resolutioner att antas av generalförsamlingen. Dessa resolutioner blir inte lagligt bindande, men de kan anses som normgivande. I det första utskottet behandlas nedrustningsfrågor, så som kärnvapen, andra massförstörelsevapen och konventionella vapen.