Om Kärnvapen

Kärnvapen är samlingsnamnet för bomber som får sin energi från en kärnreaktion, till skillnad från konventionella bomber som får sin sprängkraft från kemiska processer. De är de mest kraftfulla vapen som någonsin skapats och unika i sin destruktiva kapacitet.

Under 30-talet upptäckte forskare i kärnfysik möjligheten att använda kärnklyvning i vapen. När andra världskriget startade började fysiker på båda sidor kriget att arbeta för att bli först med att utveckla en atombomb.

USA hann först och provsprängde i juli 1945 sin första atombomb. Några veckor senare, den 6 och 9 augusti 1945, använde USA två atombomber i krig över de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki.

Konsekvenserna blev förödande. Stora delar av städerna totalförstördes och uppskattningsvis dog runt 220 000 människor direkt.

Trots att det blev uppenbart vilken enorm humanitär katastrof kärnvapen orsakar skaffade snart fler länder kärnvapen.

I slutet av 40-talet utvecklade Sovjetunionen kärnvapen. Kärnvapen kom därmed att spela en viktig roll i det kalla kriget mellan USA och Sovjetunionen, i och med den kapprustning som tog fart mellan länderna.

Därefter skaffade även Storbritannien, Frankrike och Kina kärnvapen. Dessa länder, tillsammans med USA och Ryssland, har alla skrivit under det så kallade icke-spridningsavtalet (NPT) från 1970, ett nedrustningsavtal där dessa kärnvapenstater förbinder sig att nedrusta sina kärnvapen.

Senare har ytterligare fyra stater skaffat kärnvapen, Indien, Pakistan, Nordkorea och Israel. Inget av dem har dock undertecknat icke-spridningsavtalet.

Idag besitter de nio kärnvapenstaterna tillsammans ca 13 000 kärnvapen, och flera av staterna lägger stora resurser på att behålla och upprusta sina arsenaler.

Vill du veta mer? Läs mer om kärnvapnens historia på vår sajt Lär om Kärnvapen.