Det kan verka omöjligt. Tills det är gjort.

Sveriges historia är fylld av modiga beslut för nedrustning. Idag känns dessa beslut självklara. Men varje steg har varit en kamp. Det kan verka omöjligt, tills det är gjort. Det är dags för Sverige att gå med i FN:s förbud mot kärnvapen.

Det är idag otänkbart att Sverige skulle använda landminor. Så har det inte alltid varit. På 1990-talet var Försvarsmakten och flera politiker emot konventionen som förbjuder dessa vapen, vilka drabbar civila hårt. Anledningen var att försvaret ville kunna minera Norrbotten. Några år senare gick Sverige med i förbudet mot landminor. Konventionen har räddat många liv och gjort att fler barn kan gå en säker väg till skolan.

Icke-spridningsavtalet (NPT) är idag en självklar del av svensk kärnvapenpolitik. Men på 60-talet fördes en livlig debatt kring om Sverige skulle gå med eller inte. NPT skulle försvaga vår säkerhet och göra oss sårbara, sa försvaret och andra kritiker. Avtalet ansågs inte bra nog för Sverige. Idag är nästan alla världens länder med i NPT. Det hyllas som en milstolpe för global säkerhet och ses som en hörnsten i svensk nedrustningspolitik av riksdagens partier.

I kampanjen Det kan verka omöjligt. Tills det är gjort. beskrivs debatterna kring historiska beslut om nedrustning: icke-spridningsavtalet, det svenska kärnvapenprogrammet, landminor och klustervapen. I fyra korta filmer visar vi att Sverige stått splittrat inför beslut som vi idag ser som självklara.

Vårt budskap? Lär av historien. Det är dags för Sverige att gå med i FN:s förbud mot kärnvapen, världens mest destruktiva vapen.

Läs också vår debattartikel på Svt Opinion “Försvarets motstånd får inte styra svensk kärnvapenpolitik“.

Svenska atombombsprogrammet

 

AVTALET MOT SPRIDNING AV KÄRNVAPEN

 

LANDMINOR

 

KLUSTERVAPEN

Fakta:

Icke-spridningsavtalet (NPT) antogs 1968 och trädde i kraft 1970. 191 stater är idag med i avtalet. När Sverige 1968 skrev under NPT innebar det ett slutgiltigt stopp för de tidigare planerna på att bygga svenska kärnvapen och en start för den svenska nedrustningstraditionen.

Konventionen om klusterammunition antogs 2008 och trädde i kraft 2010. Idag är 106 stater med i avtalet.

Konventionen om antipersonella minor (ofta kallade landminor) antogs 1997 och trädde i kraft 1999. 164 stater har gått med i konventionen.