Humanitära konsekvenser
De största omedelbara skadorna och dödsfallen från ett kärnvapen kommer av den tryckvåg och värmestrålning explosionen orsakar. Det skiljer sig egentligen inte så mycket från hur andra bomber fungerar. Den stora skillnaden är effektens omfattning. Dessutom åstadkommer kärnvapen stora skador genom radioaktiv strålning.
Värmestrålning
När ett kärnvapen exploderar syns ett intensivt ljussken, som från en jätteblixt. Det bländar och bränner allt inom en viss radie.
Inom ett visst avstånd från explosionsplatsen har värmestrålningen så hög temperatur att praktiskt taget allt förångas: hela kroppar ”dunstar bort”. Längre bort från området där människor omedelbart omkommer av värmestrålningen kommer många människor att drabbas av brännskador.
I Hiroshima beräknas 60 procent av alla dödsfall ha orsakats av brännskador.
Tryckvåg
Strax efter värmevågen når en tryckvåg fram. Tryckvågen är så våldsam att den slår sönder hus och krossar människor på många kilometers avstånd. Människor som befinner sig nära explosionsplatsen kan dödas enbart av tryckvågen. På längre avstånd orsakar trycket skador inuti kroppen, såsom lungskador, sprängda trumhinnor och inre blödningar.
Men tryckvågen kommer framför allt att orsaka indirekta skador. Byggnader rasar samman och begraver människor. Människor kommer att kastas mot föremål. Material som glassplitter, tegel, betong och trävirke skulle kastas runt och orsaka omfattande skador på människor.
Radioaktiv strålning
En av de stora skillnaderna mellan kärnvapen och konventionella vapen är att kärnvapen dödar och skadar genom radioaktiv strålning. Vid en kärnvapenexplosion produceras stora mängder radioaktiv strålning som kan döda omedelbart, men även lång tid efteråt genom strålsjuka och cancer.
En stor dos strålning kan döda en människa direkt. Exponering för en något mindre mängd orsakar akut strålsjuka, en mycket allvarlig sjukdom som leder till långsam död efter dagar eller år av lidande. Strålningen drabbar främst blodbildningen och infektionsförsvaret.
Strålningsskador kan också orsaka cancer. Leukemi utvecklas efter några få år, medan cancertumörer i inre organ oftast visar sig efter längre tid.
Långt efter en kärnvapenexplosion kommer radioaktivt nedfall att spridas både i området runt explosionen och, beroende på väder och vind, även långt bort från explosionsplatsen.
Sjukvård efter en atombomb
En kärnvapenexplosion innebär ett stort antal döda och skadade och orsakar skador på människor både direkt och på lång sikt.
Till exempel är människor med brännskador tids- och arbetskrävande att vårda och skulle utgöra en enorm utmaning för sjukvården i händelse av en kärnvapenexplosion. Antalet vårdplatser för allvarligt brännskadade är ytterst begränsat, både i Sverige och runtom i världen. I Sverige kan man uppskattningsvis vårda ett tjugotal svårt brännskadade patienter samtidigt i specialiserad intensivvård, under normala omständigheter.
En detonation förstör också sjukhus, vårdpersonal skadas och omkommer, och brist på sjukvårdsutrustning uppstår, vilket medför att det inte finns möjlighet att ta hand om dem som överlever men skadas.
När atombomben detonerade över Hiroshima skadade och dödade den 270 av 300 läkare och 1 654 av 1 780 sjuksköterskor. Det var praktiskt taget omöjligt att rädda någon, eftersom hela stadens sjukvårdsanläggningar hade förstörts och nästan alla läkare själva hade dött eller skadats.
Sveriges beredskap att hantera effekterna av kärnvapen
Försvarsdepartementet beskriver i sin publikation Motståndskraft (Ds 2017:66) hur sjukvården snabbt behöver anpassas i tider av kris och krig. Under ett scenario med ett väpnat angrepp under ett antal veckor på flera platser samtidigt i landet uppskattas med stor osäkerhet 20 000 – 30 000 dödade och skadade. Det konstateras också att sjukvården under normala förhållanden ligger på eller över sitt kapacitetstak.
Ett kärnvapenangrepp mot en stad i Sverige kommer orsaka skador på civilbefolkningen som regionerna aldrig kommer kunna skaffa sig en beredskap för. Skadepanoramat kommer vara mycket komplext och hundratusentals skadade. De skadade kommer behöva omedelbar vård och många av dem vara i behov av avancerad intensivvård. Sjukvården i Sverige lyckades med några månaders förvarning öka kapaciteten och nå upp till strax över tusen intensivvårdsplatser nationellt under coronapandemin. Detta med bevarad infrastruktur, sjukhus, elektricitet och vårdpersonal vilket inte skulle vara fallet efter en kärnvapendetonation.
Användandet av skyddsrum är i epicentrum av en detonation meningslöst då skyddsrum inte står emot den värmeutveckling som uppstår. Längre ut från epicentrum krävs det naturligtvis förvarning för att människor ska hinna ner i ett skyddsrum.
Hantera effekter av kärnvapen – 2022
Barn och foster känsligare för kärnvapnens effekter – 2023
Vill du veta mer? Läs mer om kärnvapnens medicinska konsekvenser på vår sajt Lär om kärnvapen.
Förebygga är enda medicinen
Blir vi sjuka eller skadade räknar vi med tillgång till kvalificerad vård. Adekvat vård för akuta tillstånd är en självklarhet, precis som specialistkompetent personal och avancerad utrustning för vård och undersökningar. Vad händer om det plötsligt inte finns vägar, elektricitet, utrustning eller personal med rätt utbildning och ett samhälle i kaos? Vad händer om det samtidigt kommer hundratusentals patienter med svåra brännskador, krosskador, blödningar och strålskador? Läs vår rapport – Förebygga är enda medicinen!
En plötslig kris är en stor påfrestning för sjukvården. Covid-19-pandemin visar detta tydligt. I Sverige tog det månader att dubblera antalet IVA-platser. En ny rapport från Svenska Läkare mot Kärnvapen, Förebygga är den enda medicinen, visar på den obefintliga kapacitet som sjukvården har för ett scenario där ett enda kärnvapen exploderar över centrala Stockholm.
MÅNGA SKADADE OCH INGEN HJÄLP ATT FÅ
Med runt 250 000 skadade skulle Region Stockholms drygt 9 000 läkare och 20 000 sjuksköterskor vara långt ifrån tillräckliga för att rädda liv och ge svårt skadade vård. För varje överlevande läkare skulle det finnas 28 skadade. Patienter i behov av avancerad och resurskrävande vård som de flesta av de överlevande läkarna och sjuksköterskor inte skulle ha rätt kompetens och kunskap för. Därtill kommer akutsjukhusen i centrala Stockholm vara i ruiner och brukbara vårdplatserna så få att det skulle bli över 100 patienter per plats. Tusentals brännskadade skulle behöva specialiserad intensivvård med brännskadekompetens. I Sverige finns endast kapacitet att vårda uppemot 25 svårt brännskadade.
– Rapporten synliggör det vi läkare redan vet: att det är omöjligt för sjukvården att hantera de humanitära konsekvenserna vid en kärnvapenexplosion. Ingen stad har tillräckligt med läkare och vårdplatser för hundratusentals skadade. Jag som är akutläkare skulle knappt kunna rädda en enda, om jag ens överlevde själv. Det enda vi kan göra är att arbeta förebyggande för att det aldrig mer ska hända, genom total nedrustning av kärnvapen, säger Åsa Lindström, specialistläkare Akutsjukvård från Svenska Läkare mot Kärnvapen.
RAPPORTEN VISAR I KORTHET:
- I Stockholm finns cirka 10 000 läkare och 22 000 sjuksköterskor, men många skulle själva dö eller skadas så svårt att de inte kan arbeta.
- I rapportens scenario skulle knappt 9 000 läkare och 20 000 sjuksköterskor bli kvar att vårda omkring 250 000 patienter. Varje överlevande läkare skulle ha ansvar för att behandla 28 patienter samtidigt.
- Tre av Stockholms sju akutsjukhus skulle vara i ruiner och många av regionens cirka 3 700 vårdplatser bli obrukbara. Under coronapandemin har det i hela Sverige som mest vårdats 558 covidpatienter samtidigt på IVA. Vid en kärnvapenexplosion skulle patienterna som behöver intensivvård vara tio- kanske hundratusentals.
- Tusentals allvarligt brännskadade skulle behöva specialistvård, men vid Sverige två brännskadecentrum finns bara kapacitet att vårda 16–25 brännskadepatienter.
Läs rapporten här: Förebygga är enda medicinen