Nuclear sharing: Belgien

Bram Schulte arbetar som policyansvarig på den belgiska fredsorganisationen Vrede vzw i Gent och representerar organisationen i den Belgiska koalitionen mot kärnvapen. Under sina studier i internationell politik började han intressera sig för kärnvapenfrågor och icke-spridning och nedrustning av kärnvapen. Idag fokuserar Bram på kärnvapenfrågor i Belgien och internationellt.

Enligt artikel 185 i Belgiens författning är det förbjudet att stationera utländska militära styrkor och att låta dem passera genom landet. 1962 antog dock Belgiens regering en lag som gör det möjligt för allierade Natostyrkor att stationeras eller passera genom Belgiens territorium.

Ursprungligen ville parlamentet lägga till förbud mot stationering och utplacering av kärnvapen men denna artikel ströks då utrikesministern försäkrade att regeringen aldrig skulle tillåta utplacering av kärnvapen i Belgien.

Genom denna lag fick regeringen befogenhet att ingå bilaterala avtal utan parlamentets medverkan. Så småningom kringgick de således parlamentet genom att ingå ett avtal med USA om att placera ut kärnvapen på Belgiens territorium. Men beslutet om att placera ut kärnvapen i Belgien hade egentligen redan fattats innan parlamentet godkände lagen 1962.

KÄNNER DET BELGISKA FOLKET TILL ATT KÄRNVAPEN ÄR UTPLACERADE I BELGIEN?

Enligt en undersökning som beställdes av ICAN och genomfördes av YouGov i november 2020 uttryckte endast 46% av den belgiska befolkningen att de känner till att det finns amerikanska kärnvapen i Belgien. 35% av befolkningen var osäkra och 19% tror att det inte finns några kärnvapen i Belgien.

Dessa siffror är katastrofala för en demokrati som Belgien och det finns ingen transparens. Regeringen informerar inte om de amerikanska kärnvapen som finns i landet och medierna täcker inte ämnet, vilket leder till en oinformerad befolkning.

HUR GÅR DEBATTEN I PARLAMENTET?

Den senaste debatten i parlamentet om att dra tillbaka USA:s kärnvapen och ansluta sig till FN:s konvention om förbud mot kärnvapen (TPNW) ägde rum i början av 2020. 2022 var det en debatt om huruvida Belgien skulle delta som observatör vid det första statspartsmötet för TPNW i Wien. Men en riktig debatt om närvaron och avlägsnandet av amerikanska kärnvapen i parlamentet är inte trolig.

Varje fråga som parlamentsledamöter ställer till utrikesministern eller försvarsministern om kärnvapen på belgiskt territorium får samma svar: vi varken bekräftar eller förnekar att det finns kärnvapen i Belgien.

Ett argument som framförs är att de stater som är en del av Natos kärnvapendelning och värdstater har en plats i Nuclear Planning Group och därför kan påverka USA:s kärnvapenpolitik. Detta är uppenbarligen ett värdelöst argument.

Det finns en hel del hemlighetsmakeri, naivitet och hyckleri kring kärnvapnen i Belgien. Genom att kärnvapnen på flygbasen Kleine Brogel och det bilaterala avtalet om utstationering av kärnvapen, mellan USA och Belgien, inte debatteras i parlamentet är detta ett utmärkt exempel på hur odemokratiskt placeringen av USA:s kärnvapen är i Belgien.

HUR ÄR ÖPPENHETEN KRING VÄRDSKAPET?

Det finns ingen som helst insyn. Den belgiska regeringen vägrar att svara på frågan om det finns kärnvapen på belgisk mark även att det finns ett Natodokument med titeln ”A new era for nuclear deterrence? Modernisation, arms control, and allied nuclear forces”, där Kleine Brogel anges som en aktiv flygbas med amerikanska kärnvapen är utplacerade. Det finns ingen officiell information från regeringen och det finns inte heller någon plats för parlamentarisk eller offentlig debatt.

Om man tittar på de siffror som undersökningen 2020 gav finns det fortfarande människor som inte känner till att det finns amerikanska kärnvapen. Det är en enorm brist på öppenhet. När det inte finns någon öppenhet lämnas allmänheten i ovisshet om att ett av de största hoten mot mänskligheten som finns i Belgien.

HUR ARBETAR DU OCH DIN ORGANISATION FÖR ATT LYFTA FRAM DEN HÄR FRÅGAN?

Vår främsta roll är att informera allmänheten i Belgien. För att göra detta organiserar vi möten, aktiviteter och protester och även föreläsningar och workshops. Vi samarbetar också med politiker som arbetar för kärnvapennedrustning genom att tillhandahålla talepunkter och bakgrundsinformation.

Vår organisation Vrede vzw är en ledande aktör i den belgiska koalitionen mot kärnvapen. Koalitionen är en paraplyorganisation för flera organisationer som arbetar för kärnvapennedrustning. Koalitionen organiserar aktiviteter på nationell nivå och sänder ut pressmeddelanden för att informera allmänheten.

Vi är också en del av ICAN. Vi försöker upprätthålla goda förbindelser med våra internationella kollegor, särskilt med organisationer i andra värdstater.

VAD KRÄVS FÖR ATT FÅ BORT KÄRNVAPEN FRÅN BELGISKT TERRITORIUM?

För att ta bort kärnvapnen på flygbasen Kleine Brogel måste den belgiska regeringen upphäva det bilaterala avtalet med USA och bör även ratificera konventionen om förbud mot kärnvapen (TPNW). Detta kan endast ske om trycket på den belgiska regeringen ökar.

Trycket bör inte bara komma från det civila samhället eller medborgarna, utan även från aktörer på den internationella arenan, t.ex. stater som undertecknat TPNW och multilaterala organisationer.

Vi är övertygade om att Belgien måste underteckna och ratificera TPNW tillsammans med de andra europeiska värdstaterna. Därför försöker vi samordna åtgärder med våra europeiska motsvarigheter i de stater som delar kärnvapen samt sprida information och dela med oss av taktiker om hur man kan utöva påtryckningar på de europeiska värdstaterna för att de ska uppfylla sitt ansvar för kärnvapennedrustning.

VAD TROR DU SKULLE HÄNDA MED BELGIENS SÄKERHET OM KÄRNVAPNEN TOGS BORT?

– Internt
När det gäller den inre säkerheten kan kärnvapen vara föremål för olyckor. 2022 inträffade en förmodad olycka på Volkelflygbasen. I det fallet verkar det som om en av B61:s skrov hade vridits.

USA:s senaste försvarsbudget visar att amerikanska kärnvapen åter kommer att placeras vid RAF Lakenheath i sydöstra England. Denna flygbas är ökänd för två kärnvapenolyckor.

Olyckor kan endast mildras och förhindras genom att kärnvapen avlägsnas. Att avlägsna USA:s kärnvapen från Belgiens territorium kan därför bara öka Belgiens säkerhet.

– Externt
När det gäller den yttre säkerheten skulle avlägsnandet av kärnvapen från belgiskt territorium inte ha någon negativ inverkan på Belgiens säkerhet.

Utplaceringen av amerikanska kärnvapen på belgiskt territorium gör Belgien till ett mål i händelse av en kärnvapenkonfrontation med en kärnvapenmotståndare. Genom att avlägsna de kärnvapen som för närvarande är utplacerade på flygbasen Kleine Brogel upphör Belgien att vara ett mål på grund av de utplacerade kärnvapnen.

Natos högkvarter ligger dock i Bryssel, vilket fortfarande gör Belgien till ett primärt mål i en framtida konfrontation med en Natomotståndare.

Att avlägsna amerikanska kärnvapen från belgiskt territorium ökar Belgiens säkerhet. Vi anser att kärnvapenavskräckning är ett koncept som felaktigt har tillskrivits stabilitet och fred. Så länge det finns kärnvapen är inget land säkert.

SKULLE BELGIENS STÄLLNING INOM NATO FÖRÄNDRAS OM KÄRNVAPNEN AVLÄGSNADES?

Nej. Avtalet mellan USA och Belgien om utplacering av amerikanska kärnvapen på belgiskt territorium är ett bilateralt avtal. Avtalet har ingåtts utanför Natos strukturer och skulle därför inte påverka Natomedlemskapet eller Belgiens ställning inom Nato.

Fram till 2001 var Grekland värd för amerikanska kärnvapen. Tillbakadragandet av dessa har inte haft någon negativ inverkan på Greklands Natomedlemskap eller status.

I teorin är Nato en mellanstatlig organisation där medlemsstaterna har samma status. Därför kan beslutet att avlägsna amerikanska kärnvapen från en Natomedlems territorium inte påverka medlemslandets medlemskap eller status.