När Joe Biden tillträder som USA:s nya president i januari blir det honom som väskan med kärnvapenkoderna kommer att följa vart han än befinner sig. Hur risken påverkas av presidentskiftet är upp till var och en att bedöma – men säkert är att oavsett vem som sitter på knappen är risken betydande. Läs vår senaste blogg.

När Donald Trump kortisonbehandlades för covid-19 hade han ”aldrig mått bättre”. En sådan känsla är en vanlig biverkning av kortison, och kan i höga doser leda till psykos. Ändå hade han den ”nukleära fotbollen”, med koderna för att utlösa en kärnvapenattack, med sig på sjukhuset.

Så lite det behövs för att det globala samhället ska gå på knäna. Ett virus som tills nyligen nöjt sig med att infektera djur muterade och lärde sig leva på människor. Nu sprider det sig snabbt över hela världen och dödar några procent av drabbade befolkningsgrupper, framför allt äldre.

Hur kan kärnvapen avvecklas och förbjudas? Kan Ickespridningsfördraget (NPT) och FN-konventionen om förbud mot kärnvapen (TPNW) förstärka varandra? Det var temat för ett seminarium anordnat av Svenska Nätverket för Kärnvapennedrustning den 29 januari i ABF-huset i Stockholm. Vår medlem Eva Petersson, sjuksköterska, rapporterar.

Det var en gång ett avtal som ansågs av de allra flesta vara hörnstenen för nedrustning och icke-spridning. Vid dess tillkomst för 50 år sedan lovade kärnvapenstaterna att nedrusta sina kärnvapen mot att de som inte hade kärnvapen vid det tillfället aldrig skaffade några kärnvapen.