Blogg: AP3 slår ifrån sig kritik om omoraliska investeringar

Igår kom nyheten om att Tredje AP-fonden, AP3, investerar över en miljard kronor i kärnvapen. Det visar vår rapport ”Kärnvapen finansieras med svenska pensionspengar” samt en granskning av Ekonomiekot. Vi menar att AP3 gör en skev tolkning av både lagen och icke-spridningsavtalet, NPT. Här ger vi svar på tal till AP3:s argument om att fortsätta investera svenska pensionspengar i kärnvapen.

Av Josefin Lind

Igår briserade nyheten om att en av de fyra statliga pensionsfonderna, Tredje AP-fonden, AP3, investerar över en miljard svenska pensionskronor i bolag som är djupt engagerade i amerikanska, franska och brittiska kärnvapenprogram. Detta trots att en ny lag om hållbara investeringar för de statliga pensionsfonderna kom 2019. Den slår fast att ickespridningsavtalet, NPT, ”innehåller ett tydligt åtagande för kärnvapenstaterna att nedrusta”, och att ”Mot denna bakgrund arbetar regeringen för en eliminering av alla kärnvapen. Detta bör få återverkningar på Första–Fjärde AP-fondernas investeringsbeslut.” Vidare står att AP-fondernas tolkning av en internationell konvention bör spegla hur Sverige har valt att tillämpa den specifika konventionen.[1]

AP3 har i de senaste dagarnas intervjuer med Ekonomiekot sagt att de bedömer att investeringarna är förenliga med lagstiftningen och att AP3 därför får investera i de kärnvapenbolag som identifieras i vår rapport ”Kärnvapen finansieras med svenska pensionspengar”[2],[3].

Vi menar att lagen är tydlig och inte öppnar för den tolkning som AP3 har gjort, utan skyndsamt bör följa de övriga tre AP-fonderna (AP1, AP2 och AP4) som inom ett halvår efter att lagen trädde ikraft slutat investera i bolag kopplade till kärnvapenindustrin. Vidare bör AP-fondernas gemensamma Etikråd uppdatera sin position kring kärnvapen för att åtfölja lagstiftningen.

AP3:s VD Kerstin Hessius intervjuades senare under gårdagen och upprepade att fonden menar att icke-spridningsavtalet ger rätt till kärnvapenstaterna att inneha och underhålla sina arsenaler. Vidare förmedlade hon ett behov av ett tydligare förbud mot kärnvapen än vad icke-spridningsavtalet ger och sa att om Sverige skulle vara med i FN:s konvention om förbud mot kärnvapen så skulle de självfallet åtfölja det och inte ha några investeringar i kärnvapen[4].

Att AP3 så tydligt uttrycker behov av ett starkare internationellt avtal än icke-spridningsavtalet, tillsammans med nyheten i oktober om att Länsförsäkringar inkluderar FN:s konvention om förbud mot kärnvapen som en del i sin policy mot investeringar i kärnvapen[5] är väldigt intressant. Det påvisar problematiken som vi har upplevt under flera decennier, att kärnvapen inte har omfattats av något totalförbud och således underlättar för kärnvapenstaterna att vidmakthålla sina arsenaler, men även att underhålla, utveckla och modernisera dom. Icke-spridningsavtalet utgör en otydlighet och utrymme för olika tolkningar i detta avseende. Sedan 2017 finns det  ett globalt förbud mot kärnvapen, och även om vi anser att den nationella lagstiftningen gällande AP-fondernas hållbara investeringar som trädde i kraft 2019 är tydlig nog när det kommer till kärnvapen så är det uppenbart att Sverige har en roll att spela genom en anslutning till kärnvapenförbudet. Det skulle också direkt ge åverkningar på övriga fonder, banker och andra finansiella institutioner i Sverige, som inte idag omfattas av samma krav som de statliga pensionsfonderna.

Stater som har ratificerat icke-spridningsavtalet som en icke-kärnvapenstat har visat ett moraliskt och etiskt åtagande att verka för att risken för att kärnvapen kommer till användning upphör. Alla stater som har ratificerat icke-spridningsavtalet har dessutom åtagit sig att förhandla om nedrustning av kärnvapen. Även om investeringar i kärnvapen inte uttryckligen är förbjudna i icke-spridningsavtalet bör avtalets statsparter göra allt som står i deras makt för att försäkra att inga aktiviteter under deras kontroll utförs i strid med avtalets mål och syfte, inklusive att inte underlätta för tillverkning av kärnvapen.

Kerstin Hessius säger i intervjun med Ekot från igår att AP3 inte har några investeringar i bolag som AP-fondernas Etikråd har kommit fram till som bryter mot icke-spridningsavtalet. I Etikrådet sitter AP1-4 och under 2021 så är AP3 ordförande för rådet. Att då hänvisa till Etikrådet ger ingen legitimitet i detta fall då det är AP3 själva som är en drivande part i rådet och själva sätter upp tolkningarna och väljer vilka bolag som ska anses vara acceptabla att investera i.

Bara för att AP3 upplever att deras investeringar är tillåtna innebär det inte att de MÅSTE investera i alla enligt dem tillgängliga bolag. Fondens styrelse bör överväga om investeringar i vapen som är konstruerade för att massmörda civila verkligen ligger i fondens bästa intresse. Är det den profilen fonden vill ha – Sveriges mest oetiska fond som stödjer och uppmuntrar hot om, och risk för användning av massförstörelsevapen med hundratals, kanske miljontals offer till följd?

 


 

[1] Lagrådsremiss Ändrade regler för Första-Fjärde AP-fonderna s. 27–28

[2] https://slmk.org/wp-content/uploads/2021/11/Kartlaggning-AP3-2021-med-framsida.pdf

[3] https://sverigesradio.se/artikel/tredje-ap-fonden-investerar-miljardbelopp-i-karnvapen

[4] https://sverigesradio.se/avsnitt/1828795 ca 12:25 minuter in i programmet

[5] https://slmk.org/nyheter/lansforsakringar-forverkligar-fns-karnvapenforbud/