Ett helt år har gått sedan den norska nobelkommittén tillkännagav ICAN som mottagare av Nobels fredspris. Nu har stafettpinnen gått vidare till två nya, värdiga mottagare: läkaren Denis Mukwege och yazidiern Nadia Murad, som får priset för sin kamp mot sexuellt våld mot kvinnor.

Av: Clara Levin, projektledare 

Generalförsamlingens första utskott är nu över och det finns en del att reflektera över. Till exempel hur FN:s kärnvapenkonvention förenar stater, både de som är för och de som är emot. Det har hållits extremt många uttalanden och varit mycket upprepningar och mycket diskussion har det varit under det som kallas för rights of reply.

Varje år i oktober samlas världens stater på FN:s högkvarter i New York för möten i FN:s generalförsamling. Generalförsamlingen är ett konsensusbyggande samfund där alla medlemsstater ska enas om frågor rörande internationell fred och säkerhet. Mötet inleds med två veckor av allmän debatt, varefter staterna delar upp sig i sex specialutskott där varje utskott diskuterar olika specialområden och rekommenderar slutligen resolutioner att antas av generalförsamlingen. Dessa resolutioner blir inte lagligt bindande, men de kan anses som normgivande. I det första utskottet behandlas nedrustningsfrågor, så som kärnvapen, andra massförstörelsevapen och konventionella vapen.

I våras skickade vi ut en enkät till alla riksdagspartier där vi frågade om de anser att Sverige ska skriva under och ratificera FN:s konvention om ett förbud mot kärnvapen samt hur bör Sverige (istället/utöver kärnvapenkonventionen) arbeta för kärnvapennedrustning. Svaren vi fick var inte positiva.

Framfört av: Gunnar Westberg, Sergels torg 25 augusti 2018

Föreningen Läkare mot Kärnvapen bildades 1981. Vi trodde att om vi kunde få människor att verkligen ta till sig sanningen, att kärnvapen kan utrota mänskligheten, då skulle människor se till att kärnvapnen avskaffades.

Av: Gunnar Westberg 

På Hiroshimadagen den 6 augusti 2018 överlämnade konstnären Bertil Gustavsson en skulptur till ”Fredsvännerna i Göteborg”. I praktiken betyder det Fredsam, samarbetsorganisationen för fredsgrupper i Göteborg.

Av: Gunnar Westberg

Redan på 1950-talet startade Iran ett omfattande nukleärt program, med amerikanskt understöd och i samarbete med Israel och Sydafrika. År 1970 skrev Iran under icke-spridningsavtalet, NPT. År 2003 larmade en iransk dissidentgrupp om att Iran hade startat urananrikning med inriktning på ett kärnvapenprogram. Irans kärntekniska verksamhet har sedan dess stått under noggrann kontroll från IAEA. Denna kontroll har fungerat, fast med vissa svårigheter.

Av: Clara Levin, Josefin Lind & Andreas Tolf

USA har beslutat att lämna det kärntekniska avtalet med Iran. Nyheten kom i tisdags och omvärldens reaktioner lät inte vänta på sig. Även spänningarna i Mellanöstern har ökat och vad detta kommer att få för konsekvenser är fortfarande ovisst. Vad vi vet är att det kommer att bli en mer osäker omvärld och en mer hätsk stämning mellan flera länder på grund av bristande förtroende.

Av: Svenska Läkare mot Kärnvapen och Internationella Kvinnoförbundet för Fred & Frihet, IKFF 

Första veckan av NPT PrepCom är snart slut. Konferensen pågår i ytterligare en vecka där icke-spridning och kärnkraft kommer att diskuteras (NPT består av tre pelare: nedrustning, icke-spridning och rätten till fredlig användning av kärnkraft). Första veckans fokus på nedrustning har dessvärre inte skilt sig mycket från den förra NPT-cykeln som pågick 2012–2015 och som beskrivs som ett misslyckande.

Av: Svenska Läkare mot Kärnvapen och Internationella Kvinnoförbundet för Fred & Frihet, IKFF

Idag börjar den andra förberedande kommittén inför icke-spridningsavtalet (NPT) översynskonferens 2020. Under två veckors tid kommer NPT:s medlemsstater att träffas och diskutera centrala frågor i enlighet med avtalets tre pelare, icke-spridning, nedrustning och fredlig användning av kärnkraft.

Av: Clara Levin 

Jag är så arg och besviken på hur världen fungerar. Den stillastående internationella politiken som kärnvapenstaterna förespråkar, upprustningen som gör världen till en allt mer osäker plats där ett litet misstag kan förinta en hel stad, är oroväckande. Hur är det möjlig att ens argumentera för att fortsätta att producera kärnvapen? Hur kan det som ses som realistiskt att fortsätta denna maktordning och gisslantagande? Det här är frågor jag ställer varje dag, men jag får aldrig riktigt några svar.

Av: Gunnar Westberg 

Så här skulle man kunna sammanfatta nyheterna i den nya amerikanska kärnvapenstrategin, Nuclear Posture Review, som publicerades för några dagar sedan av den amerikanska regeringen:

• Vi kan utkämpa och vinna ett begränsat kärnvapenkrig.
• Vi är beredda att använda kärnvapen mot en attack med konventionella vapen.
• Vi kan komma att överväga användning av kärnvapen mot ett kärnvapenfritt land.
• Vi bryr oss inte om våra skyldigheter enligt icke-spridningsavtalet NPT, Artikel VI.
• Vi bekymrar oss inte om klimateffekter av kärnvapenkrig.

Av: Gösta Alfvén 

Denna text innehåller naiva tankar. Naivitet i kombination med tro på människans förnuft och handlingskraft kan vara en vinnande strategi mot maktfullkomlig arrogans.

Den senaste tidens debatt väcker frågor om avskräckning och ifrågasätter om det verkligen fungerar. Samhället idag skiljer sig från hur det såg ut under Kalla kriget och vad som fungerade då, under 1980-talet är inte säkert att det fungerar i vår tid nu. 2016 skrev professor Peter Wallensteen denna artikel om att kärnvapen skapar osäkerhet, inte fred till vår publikation En osäker värld och artikeln publicerades även i vår medlemstidning Läkare mot kärnvapen #146.

Av: Peter Wallensteen, professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet