Det andra statspartsmötet för FN:s kärnvapenförbud är nu avslutat och statsparterna konstaterar att kärnvapenavskräckning är det stora problemet som hindrar konstruktivt arbete för nedrustning och säkerhet för alla. Läs vår blogg!

Vid FN:s konvention om förbud mot kärnvapens andra statspartsmöte som pågår på FN i New York höll den internationella läkarrörelsen mot kärnvapen, International Physicians for the Prevention of Nuclear War (IPPNW), ett anförande under den allmänna debatten om den moraliska och yrkesmässiga skyldigheten att kräva och arbeta för en framtid utan kärnvapen.

Om bara några dagar samlas medlemsstaterna till FN:s konvention om förbud mot kärnvapen på FN i New York för konventionens andra statspartsmöte. Sverige har nu meddelat att de inte kommer att observera mötet såsom de gjorde på förra årets möte. Detta kan inte annat än ses som ytterligare ett steg i nedmonteringen av nedrustningspolitiken. Sveriges beslut är under all kritik. För första gången någonsin står Sverige utanför multilaterala diskussioner om kärnvapennedrustning och det rimmar illa med regeringens uttalande om att Sverige även som Natoland kan arbeta för kärnvapennedrustning.

Idag är det FN:s internationella dag för totalt avskaffande av kärnvapen. Denna dag hade vi önskat inte skulle behövt finnas men har blivit viktigare än någonsin bara det senaste året. I dessa tider då kärnvapenhotet har ökat markant har Sverige istället för att ta avstånd från kärnvapen och stärka nedrustningsarbetet uttalat stöd för Natos kärnvapenhot och att så länge det finns kärnvapen ska Nato vara en kärnvapenallians.

En känsla av déjà vu infinner sig. För vilken gång i ordningen är det vi lyssnar på dessa anföranden utan att de faktiskt tar oss framåt? Ändå är något som lockar, kanske en förhoppning om en möjlighet att det ska gå bättre denna gång. Men det är ändå den stora tröttheten som ligger som en våt filt över den första förberedande kommittén för icke-spridningsavtalets (NPT) elfte cykel. Tyvärr, och kanske som väntat, kom inte staterna överens om ens en sammanfattning eller arbetspapper från det två veckor långa mötet.

På Hiroshimadagen i Storkyrkan höll Läkare mot Kärnvapens vice ordförande, Benny Petersson tal för att hedra offren för bombningarna av de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki 1945. Läs talet här!

Troligtvis placerades det ut kärnvapen i Tur­kiet redan under 1950­-talet i samband med att Turkiet blev medlem i Nato. Uppskattningsvis handlar det om ungefär 50 stycken kärnvapen på militärbasen Incirlik. Turkiet skiljer sig en del från övriga värdstater då ansvaret över de utplacerade kärnvapnen aldrig kommer lämnas över till turkisk militär. Läs vår intervju med Derman Boztok från Turkiet!

Det finns omkring 10–20 amerikanska kärnvapen utplacerade på Kleine Brogel-flygbasen vilka har varit placerade där sedan 1963. Läs vår intervju med Bram Schulte från Belgien.

I Tyskland har utländska kärnvapen varit utplacerade sedan 1950-talet. Under kalla kriget stationerade tre kärnvapenstater kärnvapen på tysk mark: USA i Västtyskland 1955, Sovjetunionen i Östtyskland 1958–1991 och Storbritannien i (Väst)Tyskland 1972–1998 genom Nato, sammanlagt på förmodligen mer än 200 platser. Exakta uppgifter om platser, antal och tidsramar har inte offentliggjorts. Läs vår intervju med Maren Vieluf, policykonsult för ICAN.

I Nederländerna finns det mellan 15–20 amerikanska kärnvapen som är stationerade på flygbasen Volkel, sedan början av 1960-talet. Tidigare hade Nederländerna en mer omfattande uppgift att hantera och bära Natos kärnvapenrelaterade del, men nu är det dessa vapen kvar, sedan kalla kriget. Läs vår intervju med Alejandra Muños från Nederländerna.

IPPNW:s tidigare ordförande Ira Helfand prisas för sitt arbete med ”att erkänna och hylla [hans] passionerade och icke-våldsamma kamp för att förhindra att mänskligheten faller offer för kärnvapnens fasor”. Talet Helfand höll under prisceremonin skänker hopp. Läs vår senaste blogg och se prisutdelningen här!

Den 6 mars anordnade Folk och Försvar ett seminarium med titeln Paradigmskifte i kärnvapenfrågan? med frågeställningar som hur Sverige arbetar med nedrustning och icke-spridning idag och vilka förändringar av svensk kärnvapenpolitik kan komma att ske med anledning av ett fullvärdigt medlemskap i Nato samt vilken roll spelar kärnvapen i modern krigföring i och med kriget i Ukraina. Läs vår medlems blogg om seminariet här!

Regeringens första utrikespolitiska deklaration är nu avlämnad och uppläst av utrikesminister Tobias Billström. Av det 20 minuter långa anförandet ägnades knappt en halv minut åt världens stora ödesfråga – kärnvapen. Nyligen flyttade Bulletin of Atomic Scientists fram domedagsklockan till 90 sekunder före midnatt – det allra närmaste världen har varit den totala katastrofen någonsin. Detta baserades bland annat på Putins frekventa hot om att använda kärnvapen, att nya Start mellan USA och Ryssland är under hot och att inga andra bilaterala nedrustningsavtal de båda kärnvapenstormakterna emellan längre finns. Om detta nämner utrikesministern inget.

Etisk stress beskriver det obehag som uppstår när någon inte agerar i linje med det de tycker är rätt. Det kan handla om att inte hjälpa en person fastän du velat eller att se någon lida. Vi har pratat med vår medlem Clara Brune om hur etisk stress skulle påverka läkare och vårdpersonal vid en kärnvapenexplosion.