Året som gått – 2018
Ett helt år har gått sedan den norska nobelkommittén tillkännagav ICAN som mottagare av Nobels fredspris. Nu har stafettpinnen gått vidare till två nya, värdiga mottagare: läkaren Denis Mukwege och yazidiern Nadia Murad, som får priset för sin kamp mot sexuellt våld mot kvinnor.
Det har på många sätt varit ett omtumlande år där både Svenska Läkare mot Kärnvapen, ICAN och kärnvapenfrågan har stått i centrum, långt mer än vad vi är vana vid. Nobelpriset till ICAN symboliserar så mycket mer än just bara nedrustning av kärnvapen, det är ett bevis på civilsamhällets möjlighet att påverka och driva moraliska, etiska och humanitära frågor framåt – i forum man trodde var fastlåsta sedan decennier. Vi har i mycket stor utsträckning kunnat tala om att även den vanliga människan kan göra skillnad. Trots att de mäktigaste staterna i världen har motsatt sig och försökt att motarbeta detta, har civilsamhället tillsammans med en liten grupp stater lyckats driva igenom en konvention som det enligt många var naivt att jobba för – eller rent av omöjligt! (eller farligt om du frågar kärnvapenstaterna).
Året har präglats av viktiga händelser i kärnvapenvärlden. USA:s president Donald Trump träffade Nordkoreas ledare Kim Jong-Un i juni. Trump meddelade också att han avsåg frånträda det viktiga bilaterala INF-avtalet mellan Ryssland och USA och han har nu även gjort avsteg från traditionella åtaganden och avvisar referenser till nedrustningsklausulen i icke-spridningsavtalet NPT. Trump har under året även valt att lämna Iranavtalet, JCPOA och det är uppenbart att det nu är upp till resten av världens länder att inte låta Trump ödelägga våra förhoppningar om en säkrare värld.
Det är en skrämmande utveckling av kärnvapenstaternas arsenaler som pågått under året. Vi har sett nya kärnvapendoktriner i både Ryssland och USA och vi har sett nya typer av vapen presenterats, bland annat mer ”etiska kärnvapen” och undervattensdrönare. Ryssland sägs även ha placerat ut kärnvapen i Kaliningrad som kan nå Sverige. Det är en mycket allvarlig utveckling. Det vi med all sannolikhet kan veta är att vi kommer allt närmare dagen då kärnvapen kommer att användas, antigen av misstag eller med avsikt. Relationerna och diskussionerna mellan kärnvapenstaterna har inte varit så här ansträngda sedan kalla kriget. Är det ett nytt kallt krig som USA och Ryssland vill ha? Om inte så är den vägen de har valt inte rätt väg att gå. Vägen för en säkrare framtid och för avspänning är nedrustning, det finns inget annat alternativ.
Även här i Sverige känns läget oroligt. Vi har nu i över ett års tid väntat på utredningen om ett eventuellt svenskt tillträde till FN:s kärnvapenkonvention. Utredningen skulle presenteras den 31 oktober i år, men har nu skjutits upp till den 21 januari 2019. Dock har majoriteten av riksdagspartierna redan bestämt sig för att konventionen inte är något för Sverige att skriva under redan innan utredningen har visat sina resultat. Vår skuggutredning, I skuggan av makten, visar att det finns inga juridiska hinder för Sverige att ansluta sig. Varken våra militära samarbeten eller vår import och export. Forskning visar också på att kärnvapenkonventionen stärker icke-spridningsavtalet, NPT, inte tvärtom som många anklagar konventionen för att göra. I slutändan handlar det om politisk vilja och i vår mening borde det inte vara ett så svårt val att fatta.
Under året har vi samlat in underskrifter från läkare till vårt upprop för att regeringen ska skriva under FN:s kärnvapenkonvention. Uppropet pågår tills det att regeringens utredning presenteras i januari. Hjälp oss att sprida det vidare för att sätta press på regeringen! Även World Medical Association, WMA, har åter antagit en resolution om som uppmanar alla världens stater att signera och ratificera FN:s kärnvapenkonvention och ledande i det arbetet har Heidi Stensmyren varit, ordförande för Sveriges Läkarförbund. Heidi tilldelades vårt anti-atombombsdiplom i augusti för sitt arbete för nedrustning inom Läkarförbundet och WMA.
I Sverige har en debatt om AP-fonderna pågått under året. 1 januari 2019 kommer nya regler för AP 1–4 att börja gälla som innebär att större hänsyn ska tas till hållbarhet – men utan att göra avkall på det övergripande målet om hög avkastning. 2017 investerade AP 1-4 6,2 miljarder kronor i bolag kopplade till kärnvapen och i mars avslöjade DN att AP 1 och 2 har investeringar i det indiska bolaget Tata Power som bidrar till Indiens kärnvapenprogram. Enligt de konventioner som Sverige följer och som AP-fonderna ska följa borde detta vara en olovlig investering, eftersom Indien inte är part av NPT och uppmanas vid varje internationellt möte att nedrusta sina kärnvapen och ansluta sig till NPT. Vi menar att det är oansvarigt av AP-fonderna att investera i kärnvapen och att dessa investeringar även går emot regeringens ambitioner om en kärnvapenfri värld. Tillsammans med kampanjen Schyssta Pensionersätter vi press på AP-fonderna och vi kommer att fortsätta att göra det tills fonderna tar sitt ansvar.
Det har trots allt varit ett positivt år för vår organisation. Förutom allt som vi har presenterat har vi även deltagit på konferenser i FN, både i Genève och i New York, vi har träffat representanter för både regeringen och riksdagen, vi har utvecklat ICAN:s arbete inom den internationella styrgruppen, föreläst på flera olika platser runt om i Sverige, tagit fram nytt material och deltagit under politikerveckan i Visby. Och mycket mer. Puh.
Vi är mycket stolta över att vara del av ett andra nobelpris för föreningens räkning och hoppas att dess glans, status och uppmärksamhet kan ge fortsatt ökad legitimitet och styrka åt vår röst för nedrustningen även framöver.
Tack för detta år! Nu är det dags att samla kraft för ett spännande och händelserikt 2019! Stöd gärna vårt arbete så vi kan fortsätta påverka politiken både i Sverige och globalt. Vi har stora grejer på gång, så håll utkik!
God Jul och Gott Nytt År!