Det finns omkring 10–20 amerikanska kärnvapen utplacerade på Kleine Brogel-flygbasen vilka har varit placerade där sedan 1963. Läs vår intervju med Bram Schulte från Belgien.

I Tyskland har utländska kärnvapen varit utplacerade sedan 1950-talet. Under kalla kriget stationerade tre kärnvapenstater kärnvapen på tysk mark: USA i Västtyskland 1955, Sovjetunionen i Östtyskland 1958–1991 och Storbritannien i (Väst)Tyskland 1972–1998 genom Nato, sammanlagt på förmodligen mer än 200 platser. Exakta uppgifter om platser, antal och tidsramar har inte offentliggjorts. Läs vår intervju med Maren Vieluf, policykonsult för ICAN.

I Nederländerna finns det mellan 15–20 amerikanska kärnvapen som är stationerade på flygbasen Volkel, sedan början av 1960-talet. Tidigare hade Nederländerna en mer omfattande uppgift att hantera och bära Natos kärnvapenrelaterade del, men nu är det dessa vapen kvar, sedan kalla kriget. Läs vår intervju med Alejandra Muños från Nederländerna.

Den 13 juni kommer tre av världens främsta kärnvapenexperter till Stockholm, Hans Kristensen från Federation of American Scientists och Grete Lauglo Østern från Norsk Folkehjelp och redaktör för Nuclear Weapons Ban Monitor och Dr Stuart Casey-Maslen som forskar och undervisar om folkrätt och nedrustning vid universitetet i Pretoria, för att prata om upprustning, utplacering av kärnvapen i Europa och möjligheter för nedrustning.

Från neutralitet till allianspartner – om Natomedlemskap och den svenska självbilden. En krönika av Emma Rosengren, filosofie doktor och lektor inom internationella relationer vid Stockholms universitet.

I vanlig ordning uppmärksammar Svenska Läkare mot Kärnvapen Hiroshimadagen den 6 augusti. Bland annat kommer 2023 års Anti-atombombsdiplom att delas ut i Stockholm. Läs mer om våra arrangemang nedan.

Nu söker Svenska Läkare mot Kärnvapen nya styrelseledamöter! Som styrelseledamot i organisationen får du en unik inblick i dagsaktuella frågor, politik och nedrustning. Välkommen att höra av dig till valberedningen för mer information!

Fem klimat- och havsforskare har undersökt vilka effekter klimatchocker skulle ha på det globala livsmedelssystemet. Genom att koppla samman globala klimat-, grödo- och fiskemodeller kan vi börja förstå omfattningen av den livsmedelskris som kan uppstå efter ett kärnvapenkrig. Denna artikel har publicerats i Läkare mot Kärnvapen 170, februari 2023.

Att ett kärnvapenkrig skulle innebära katastrofala konsekvenser inga nyheter. Men hur påverkas klimatet av ett kärnvapenkrig och vad blir de efterföljande konsekvenserna för den globala matproduktionen? På vilket sätt påverkas haven av ett ”begränsat” kärnvapenkrig och ett fullskaligt kärnvapenkrig? Välkommen på ett webinar om allt du (inte) vill veta om hur kärnvapen påverkar klimatet!