Pressmeddelande: Felaktigheter i debatten om kärnvapenförbud

• Det är slående och oroväckande hur svenska politiker i allianspartierna går tvärt emot slutsatserna från internationella konferenser och tunga expertröster när de kritiserar istället för att välkomna detta avtal som förbjuder världens mest destruktiva vapen. Hur kan de inte tydligt ta avstånd från massförstörelsevapen? säger Malin Nilsson, generalsekreterare Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, IKFF.

Idag finns cirka 15,000 kärnvapen, flera med en sprängkraft tusentals gånger starkare än bomberna som släpptes över Japan. Ett fullskaligt kärnvapenkrig skulle utradera all mänsklig civilisation. Forskare har även visat att ett begränsat krig skulle orsaka en klimatpåverkan som kan leda till att 2 miljarder människor riskera att svälta ihjäl.

• Vi måste komma ihåg vilket vapen vi pratar om. Kärnvapen är ett massförstörelsevapen vars användning strider mot folkrätten och resulterar i nästan ofattbara humanitära konsekvenser. Ingen stat eller humanitär organisation har kapacitet att hantera en sådan katastrof, säger Josefin Lind, generalsekreterare på Svenska Läkare mot Kärnvapen.

Trots detta faktum har debatten dominerats av två helt andra frågor; om detta avtal stänger dörren för ett framtida Natomedlemskap och om det skadar relationerna med USA. USA har också meddelat Sverige att de kan komma att utvärdera relationerna om Sverige ansluter sig till förbudet.

• Detta är i sig inget nytt. USA har under en lång tid pressat för att stoppa förhandlingarna. Det finns inget i kärnvapenförbudet som hindrar militära samarbeten, vare sig bilaterala eller multilaterala, så länge det inte rör sig om kärnvapen. USA:s och Sveriges militära samarbeten vilar idag inte på några kärnvapenöverenskommelser och Sverige har tydligt deklarerat att kärnvapen inte är tillåtet på svenskt territorium, säger Josefin Lind, Svenska Läkare mot Kärnvapen.

USA bedrev samma slags påtryckning under processen om att förbjuda klustervapen. Där påpekade de att klustervapenförbudet skulle försvåra Natosamarbetet. Detta skede dock inte då både Sverige men också 22 Natomedlemmar skrev på avtalet.

Även inom Nato finns olika syn på kärnvapen, där vissa stater har nationella regelverk som förbjuder vapnen på deras territorium. Danmark, Norge och Spanien tillåter till exempel inte utplacering av kärnvapen på deras territorier under fredstid medan Island och Litauen inte tillåter utplacering vare sig under freds- och krigstid. Island, Norge och Danmark förbjuder även kärnvapenbärande fartyg att lägga till i deras hamnar.

• Vi förväntar oss att regeringen kommer att signera avtalet och att riksdagen kommer att ratificera det. Allt annat vore att bryta mot en lång tradition av nedrustningsarbete och vara ovärdigt en humanitär stormakt som Sverige, säger Malin Nilsson, IKFF.