Debatt: Ingen beredskap kan hantera konsekvenserna av en kärnvapenattack
79 år efter att kärnvapen tillintetgjorde Hiroshima och Nagasaki växer återigen risken för att vapnen ska användas på nytt. Vissa menar att risken inte varit så stor på decennier. Trots Natomedlemskap kan Sverige vara en stark röst för nedrustning. Det menar en rad organisationer som skriver på FN:s dag för totalt avskaffande av kärnvapen på Altinget.
Kärnvapens effekt går långt bortom förstörelsen orsakad av explosionen eftersom de förorenar mark, vatten och liv i generationer. Små barn som utsätts för strålning löper tre till fem gånger så stor risk att drabbas av cancer på lång sikt än vuxna. Flickor är särskilt utsatta, enligt en ny rapport av ICAN (2024).
De som överlevde i Japan lever fortfarande med konsekvenserna, likväl som människor på platser där tusentals kärnvapen testats, främst i urfolksområden och i forna kolonier. Röda Korsets sjukhus i Hiroshima behandlar fortfarande överlevare och deras barn.
Kärnvapen kan förstöra hälso- och sjukvård i sådan omfattning att ingen meningsfull medicinsk insats eller katastrofhjälp blir möjlig. Sjukhus slås ut och de flesta som arbetar inom sjukvården dödas eller skadas allvarligt.
Farliga strålningsnivåer skulle också hindra räddningspersonal från att ta sig in i området. Det innebär att offer med krosskador, brännskador och de smärtsamma följderna av akut strålningssjuka skulle lämnas utan vård.
Vi skriver tillsammans med Svenska Röda Korset, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, Svenska Freds, Kristna Freds, FN-förbundet, Kvinna till Kvinna och Naturskyddsföreningen. Läs hela artikeln på Altinget.