Artikel: Effekterna av Trinity lever fortfarande kvar

Kärnvapen testades för första gången i USA för 80 år sedan. Det har hävdats att dessa vapen skapar säkerhet vilket kan ifrågasättas. Frågar vi dem som bodde i närheten av testplatsen Trinity i New Mexico skulle de sannolikt svara att kärnvapen har förstört generationer av liv och bidragit till fysiskt och psykiskt lidande som påverkar människor än idag.

För 80 år sedan sprängdes världens första kärnvapen. Den 16 juli 1945 blev startskottet för det som kommit att kallas ”atomåldern”. Det var då som USA sprängde sitt första kärnvapen i det karga landskapet Alamogordo i New Mexico. Bomben gick under smeknamnet Gadget, men är mer känd under kodnamnet Trinity. Bomben exploderade 30 meter över marken och hade en sprängstyrka på ca 19 kiloton och orsakade ett massivt radioaktivt nedfall över en stor landyta.

Testplatsen Trinity, som ligger i öknen Jornada Del Muerto (det betyder ungefär Den döda mannens väg), valdes ut för att den bedömdes ligga avskilt från människor. Men i verkligheten bodde inom en radie av 24 mil nästan en halv miljon människor, de närmsta mindre än två mil ifrån explosionsplatsen. Men detta till trots beskrivs platsen än idag som ödslig och obebodd.

Människor som bevittnade sprängningen har berättat att de föll ur sina sängar den tidiga morgonen när bomben exploderade och att de såg ett intensivt ljussken. Efter några timmar började det falla ner vita flagor från himlen, som snö. Bilder visar ungdomar som leker i det som fallit ner. Eftersom ingen hade berättat för befolkningen att nedfallet var radioaktivt var det inte heller någon som misstänkte att det kunde vara något farligt. De informerades om att det var en ammunitionsdepå som hade exploderat. Det var först efter atombombens ödeläggelse av Hiroshima som befolkningen i New Mexico förstod att det var ett kärnvapen som hade testats i närheten av deras hem.

Personer i området utsattes för farligt höga strålningsnivåer utan att veta om det. Louis Hempelmann, en läkare som arbetade för Manhattanprojektet, där kärnvapnen utvecklades, ska ha sagt att civila ”förmodligen överexponerats”. Senare ska han ha uttryckt ”men de kunde inte bevisa det, och vi kunde inte bevisa det. Så vi antog bara att vi kom undan med det.”

Familjerna som bodde kring testplatsen levde av jorden, de hade inte rinnande vatten eller kylskåp och det fanns inga mataffärer i närheten. De odlade sin egen mat, bedrev boskapsskötsel och jagade vilt samt samlade vatten i cisterner.

Det radioaktiva nedfallet från explosionen föll ner på marken och förgiftade vatten, grödor och djur, som sedan intogs av människor som bodde i närheten. Dessa exponerades härigenom för det radioaktiva nedfallet. Även efter att Manhattanprojektet offentliggjorts underlät den amerikanska regeringen att informera befolkningen om det radioaktiva nedfall som de hade utsatts för, och vad det kunde få för negativa hälsoeffekter.

År 2005 grundades Tularosa Basin Downwinders Consortium, TBCD. Denna organisation har samlat in hundratals vittnesmål för att uppmärksamma händelsen och söka rättvisa för de invånare som drabbats av kärnvapentesterna i New Mexico. De vill få igenom ändringar i Radiation Exposure Compensation Act, som skulle ge sjukvårdsförsäkring och ersättning till de människor som utsatts för provsprängningarna. Enligt organisationens forskning har många människor i området drabbats av sällsynta former av cancer på grund av den radioaktiva strålningen. De menar att ingen är förskonad från kärnvapnens medicinska konsekvenser, inte ens kommande generationer.

Den amerikanska regeringen gjorde heller inga ansträngningar för att evakuera de boende, vare sig i förväg eller efteråt. I ett reportage i Bulletin of Atomic Scientists säger en av medgrundarna till TBCD, Tina Cordova, att ”Amerika förgiftade sina egna medborgare och har tittat åt andra hållet. /…/ De kan aldrig säga att de inte visste i förväg att strålning var skadligt eller att det skulle bli nedfall. De förlitade sig på att vi skulle vara okunniga, outbildade och oförmögna att stå upp för oss själva.”

I en mailkonversation med Tina Cordova skriver hon till mig: ”I år är det 80 år sedan vi lämnades att dö i generationer på grund av överexponering av strålning. Tusentals familjer upplever nu fyra och fem generationer av cancer. Min familj är en av dem.”

Testplatsen, som idag ligger i White Sands National Park, var avspärrad under åren 1945–1953 på grund av den höga radioaktiviteten. Idag är platsen ett nationellt historiskt landmärke som endast tillåter besökare två gånger per år.

Av: Clara Gullman Levin

Filmtips: First we bombed New Mexico

Källor:

https://www.icanw.org/storytelling
https://www.firstwebombednewmexico.com/
https://thebulletin.org/premium/2023-07/collateral-damage-american-civilian-survivors-of-the-1945-trinity-test/
https://www.nti.org/risky-business/nuclear-weapons-and-new-mexicos-downwinders-tina-cordova-on-the-legacy-for-us-that-no-one-ever-talks-about/

Denna artikel publicerades i Läkare mot kärnvapen #179, juli 2025.