Blogg: Utrikespolitisk debatt och oklarheter om kärnvapen

Kärnvapen avhandlades mer än på länge i deklarationen och för första gången sedan Rysslands invasion av Ukraina och Rysslands höjda kärnvapenberedskap kritiserade Linde Rysslands kärnvapenhot och sa att det var oacceptabelt. Det var verkligen på tiden. Vi har efterfrågat detta länge.

Linde sa vidare ”Kärnvapenhotet är en alltmer oroande verklighet. Sverige kommer att fortsätta att vara en stark röst för nedrustning, icke-spridning och rustningskontroll även som framtida Natomedlem. Det gemensamma målet är en värld fri från kärnvapen.” Samtidigt tydliggjorde hon att Sverige skulle som medlem åta sig helheten i Washingtonfördraget, inklusive Natos doktriner.

Det klargjordes inte hur Sverige ska kombinera att acceptera Natos first use-policy, att godta att Nato kommer att vara en kärnvapenallians så länge kärnvapen finns och gå med på att kärnvapen används i Sveriges namn med att samtidigt verka för nedrustning av samma vapen. Hur ska man trovärdigt verka för avskaffandet av ett vapen man samtidigt vill ska finnas kvar och kunna användas?

I den efterföljande debatten engagerade sig alla riksdagens partier. Miljöpartiet och Vänsterpartiet var båda tydliga med att det är av högsta vikt att tydliggöra att Sverige inte kommer att acceptera kärnvapen på svenskt territorium, helst genom nationell lagstiftning, och att Sverige inte ska engagera sig i några kärnvapenrelaterade aktiviteter. De yrkade även på att Sverige för att säkerställa detta skyndsamt ska ratificera FN:s konvention om förbud mot kärnvapen. Sverigedemokraterna var inne på samma linje, att tydliggöra att inga kärnvapen tillåts på svenskt territorium, men är fortsatt emot en svensk anslutning till kärnvapenkonventionen. Moderaterna å sin sida tydliggjorde sitt mycket långa stöd för ett svenskt Natomedlemskap och krävde utrikesministern på svar med en garanti om att regeringen INTE avser signera konventionen.

Även översynskonferensen av Icke-spridningsavtalet diskuterades. Den kommer att äga rum 1-26 augusti. Utrikesministern ställde frågor med anledning av den kommande konferensen till Centerpartiets utrikespolitiska talesperson Kerstin Lundgren vad Centerpartiets förslag till konferensen är och hur Centerpartiet vill använda Icke-spridningsavtalet för att nå framsteg inom nedrustningen. Svaret var för oss otydligt och inga konkreta förslag presenterades. Det blir viktigt framöver att tydliggöra att Sverige som Natomedlem, om inga krav på kärnvapenfrihet ställs kommer till översynskonferensen som en helt annan statspart med en helt annan roll. Alla stater som inte tar avstånd från kärnvapen, avskräckning och kärnvapendoktriner utmanar nedrustningsregimen. Därför blir det viktigt att följa hur Sverige avser hantera och bete sig på den kommande översynskonferensen.

Vi kan konstatera efter dagens debatt att ett framtida Natomedlemskap fortsatt innebär många frågor. Hur ska Sverige kombinera att förlita sig på kärnvapen samtidigt som man verkar för dess avskaffande? Kommer regeringen kräva förbehåll vad gäller kärnvapnen i samband med ett inträde till Nato? Om två veckor samlas stater för första gången sedan Rysslands invasion av Ukraina för statspartsmötet för FN:s konvention om förbud mot kärnvapen. Sverige kommer att på åhörarbänken observera mötet, huruvida de kommer att som observatör aktivt bedriva dialog och lägga fram konkreta förslag för konventionens utvecklande och implementering står fortfarande skrivet i stjärnorna.