Internationella dagen mot kärnvapenprovsprängningar

Konsekvenser

Kärnvapentester har fått allvarliga och långvariga konsekvenser för människors liv och hälsa på grund av det radioaktiva nedfall som transporterades via damm och regn och därmed kontaminerade dricksvatten och lokalt producerad mat.

På testplatser har många blivit sjuka och dött av cancer och andra strålningsrelaterade sjukdomar. Kvinnor och flickor drabbas hårdast på grund av att deras kroppar påverkas mer.

Enligt uppgifter från International Agency for Research on Cancer för åren 1998-2002 hade kvinnor i Franska Polynesien den högsta frekvensen av sköldkörtelcancer och myeloisk leukemi i världen, två cancerformer som är starkt förknippade med exponering av strålning. Infertilitet, missfall och allvarliga missbildningar är andra konsekvenser av kärnvapentester.

Testerna resulterade också i psykologisk traumatisering och social rotlöshet; till exempel ökade självmordsfrekvensen i områdena kring testplatsen Semipalatinsk i Kazakstan. Den var mer än dubbelt så hög som i resten av dåvarande Sovjetunionen.

Internationella avtal

Nordkorea är den enda staten som testat kärnvapen på 2000-talet, senast 2017. Det finns två avtal som reglerar kärnvapenprovsprängningar, det partiella provsprängningsavtalet (PTBT) och det fullständiga provstoppsavtalet (CTBT). Det sistnämnda har ännu inte trätt i kraft men har ändå fått effekt. Även i FN:s konvention om förbud mot kärnvapen (TPNW) är kärnvapentester förbjudna.

Överlevare och civilsamhället har haft en avgörande roll i att få till alla dessa internationella avtal. Kärnvapentesterna blev ett konkret mål för kärnvapenmotståndarna. Det radioaktiva nedfallet innebar en hälsorisk för oss alla. En övertygande demonstration av det globala nedfallet kom med det så kallade ”tandfe projektet” (Tooth fairy project). Mjölktänder samlades in i USA för att kunna visa på att halten av radioaktivt strontium var mångfalt högre i mjölktänder från barn födda efter det att de atmosfäriska testerna genomförts, jämfört med innan. Detta resultat påverkade bland annat president John F. Kennedy och avtalet om ett totalt upphörande av de atmosfäriska kärnvapenproven skrevs under 1963, det partiella provstoppsavtalet (PTBT).

Idag?

De humanitära och miljömässiga konsekvenserna av kärnvapentesterna pågår fortfarande. De samhällen och stater som drabbats kämpar fortfarande för att få ett erkännande av de skador de åsamkats och för att få hjälp att hantera konsekvenserna, bland annat cancer, infertilitet och fosterskador, tvångsförflyttningar, ekonomisk och social marginalisering och psykologiska skador.

Lär dig mer

På vår hemsida Lär om kärnvapen kan du läsa mer om provsprängningar och dess konsekvenser.

ICAN:s sida Nuclear Test Impacts samlar dokumentation och vittnesmål från testplatser runt om i världen.