Nuclear sharing: Nederländerna

Alejandra Muñoz är projektansvarig på den nederländska fredsorganisationen PAX, där hon leder forskningen Don’t Bank on the Bomb. Alejandra har tidigare arbetat som juridisk rådgivare i programmet International Crimes & Accountability vid European Center for Constitutional and Human Rights (ECCHR) i Berlin och vid det colombianska advokatkollektivet Colectivo de Abogados José Alvear Restrepo (CAJAR) i Bogotá.

Känner det nederländska folket till att kärnvapen är utplacerade i Nederländerna?

Hittills har den nederländska regeringen aldrig formellt erkänt att det finns kärnvapen på nederländskt territorium. Under årens lopp har dock läckta Natodokument, undersökningar med öppna källor och avslöjanden från tidigare premiärministrar bekräftat att Nederländerna är en av värdstaterna för amerikanska kärnvapen.

Förekomsten av dessa vapen på vårt territorium en av våra ”sämst bevarade hemligheter”. Trots detta är många människor, särskilt den yngre generationen, fortfarande omedvetna om detta.

Hur går debatten i parlamentet?

Tidigare har en majoritet i parlamentet krävt att kärnvapnen ska avlägsnas från vårt territorium och att det nederländska bidraget till Natos kärnvapendel ska upphöra, men som svar på detta har den nederländska regeringen konsekvent hävdat att detta bör vara ett beslut av Nato och inte något som Nederländerna självt kan besluta om.

Närvaron av amerikanska kärnvapen på vårt territorium är emellertid resultatet av ett antal bilaterala avtal mellan Nederländerna och USA. Förhandlingar om att avsluta detta arrangemang kan och bör således också äga rum bilateralt. Att lämna detta beslut till Natos konsensusregler är uppenbarligen inte ett formellt krav, utan ett politiskt val.

Hur är öppenheten kring värdskapet?

Den nederländska regeringen har konsekvent genom åren hållit det mesta hemligt när det gäller kärnvapnen på Volkelflygbasen. När frågor ställs av civilsamhället eller parlamentariker hävdar regeringen att den inte kan uttala sig om antalet och placeringen av amerikanska kärnvapen i Europa. Detta hindrar alla möjligheter till en öppen och demokratisk debatt om de etiska, säkerhetsmässiga och ekonomiska konsekvenserna av utplaceringen av kärnvapen i Nederländerna.

Av denna anledning antogs en motion i parlamentet i november förra året där man begärde att regeringen skulle vara mer öppen, särskilt när det gäller den planerade moderniseringen av kärnvapnen på vårt territorium. Regeringen har hittills inte lyckats uppfylla denna begäran.

Hur arbetar du och din organisation för att lyfta fram den här frågan?

Tidigare har vi tillsammans med våra partners organiserat demonstrationer vid Volkelflygbasen. Vi försöker också ta upp detta i media och har regelbunden kontakt med parlamentariker. Vi har dessutom en dialog med regeringsföreträdare.

Vad krävs för att få bort kärnvapen från nederländskt territorium?

Den nederländska regeringen bör förhandla med USA om att flytta dessa vapen. Den logistiska processen behöver inte ta lång tid. I juni förra året fastställde de stater som är parter i FN:s konvention om förbud mot kärnvapen (TPNW) har en tidsfrist på högst 90 dagar för stater som ansluter sig till konventionen att avlägsna vapnen från sitt territorium.

Vad tror du skulle hända med Nederländernas säkerhet om kärnvapnen togs bort?

De amerikanska kärnvapen som är stationerade på nederländskt territorium har inget militärt syfte och gör oss endast till ett mål för en eventuell attack. Genom att fortsätta vara värd för dem fortsätter vi dessutom att bidra till redan eskalerande spänningar på global nivå. Vi anser därför att vi skulle ha det bättre utan dessa vapen på vår mark.

Skulle Nederländernas ställning inom Nato förändras om kärnvapnen avlägsnades?

Vårt Natomedlemskap utgör inga rättsliga hinder för att avlägsna amerikanska kärnvapen från nederländskt territorium.

Andra Natoländer har tidigare avlägsnat kärnvapen från sina territorier och det finns ingen anledning att tro att Nederländerna inte skulle kunna göra detsamma samtidigt som landet fortfarande är en engagerad medlem av Nato.