Ny kampanj – det kan verka omöjligt, tills det är gjort
Sveriges historia är fylld av modiga beslut för nedrustning. Idag känns dessa beslut självklara. Men varje steg har varit en kamp. Det kan verka omöjligt, tills det är gjort. Det är dags för Sverige att gå med i FN:s förbud mot kärnvapen.
Debattartikel på SVT Opinion:”Försvarets motstånd får inte styra svensk kärnvapenpolitik”
Det är idag otänkbart att Sverige skulle använda personminor. Så har det inte alltid varit. På 1990-talet var Försvarsmakten och flera politiker emot konventionen som förbjuder dessa vapen som drabbar civila hårt. Anledningen var bl.a. att försvaret ville kunna minera Norrbotten. Några år senare gick Sverige med i förbudet mot landminor. Konventionen har räddat många liv och gjort att fler barn kan gå en säker väg till skolan.
Icke-spridningsavtalet (NPT) är idag en självklar del av svensk kärnvapenpolitik. Men på 60-talet fördes en livlig debatt kring om Sverige skulle gå med eller inte. NPT skulle försvaga vår säkerhet och göra oss sårbara, sa försvaret och andra kritiker. Avtalet ansågs inte bra nog för Sverige. Idag är nästan alla världens länder med i NPT. Det hyllas som en milstolpe för global säkerhet och ses som en hörnsten i svensk nedrustningspolitik av riksdagens partier.
I kampanjen Det kan verka omöjligt. Tills det är gjort. beskrivs debatterna kring historiska beslut om nedrustning: icke-spridningsavtalet, det svenska kärnvapenprogrammet, landminor och klustervapen. I fyra korta filmer visar vi att Sverige stått splittrat inför beslut som vi idag ser som självklara. Filmerna finns att se på www.slmk.orgoch www.ikff.se
Vårt budskap? Lär av historien. Det är dags för Sverige att gå med i FN:s förbud mot kärnvapen, världens mest destruktiva vapen.
Fakta: Icke-spridningsavtalet (NPT) antogs 1968 och trädde i kraft 1970. 191 stater är idag med i avtalet. När Sverige 1968 skrev under NPT innebar det ett slutgiltigt stopp för de tidigare planerna på att bygga svenska kärnvapen, och en start för den svenska nedrustningstraditionen.
Konventionen om klusterammunition antogs 2008 och trädde i kraft 2010. Idag är 106 stater med i avtalet.
Konventionen om antipersonella minor (ofta kallade landminor) antogs 1997 och trädde i kraft 1999. 164 stater har gått med i konventionen.
Bilder:
https://drive.google.com/drive/folders/1ttC2XsInPIxAf8mrGRXiiN04dTVfD6IN?usp=sharing
Kontakt:
Clara Levin, tillförordnad generalsekreterare, Läkare mot Kärnvapen
076-017 38 69
Elin Liss, kommunikationsansvarig, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, IKFF
073 647 19 71
Svenska Läkare mot Kärnvapen och Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, IKFF, driver arbetet med FN:s kärnvapenkonvention genom ICAN, International Campaign to Abolish Nuclear Weapons. ICAN fick Nobels fredspris 2017 för sitt arbete för nedrustning och FN:s kärnvapenkonvention. ICAN:s globala chef är svenska Beatrice Fihn.