Den 6 augusti 1945 klockan 08.15 ödelades den japanska staden Hiroshima av en atombomb. Tre dagar senare mötte Nagasaki samma öde. 78 år senare är kärnvapen åter i rampljuset och risken för kärnvapenkrig är den största sedan kalla kriget, trots att vi med facit i hand vet vilket enormt lidande och förödelse de två atombomberna orsakat.

Filmen ”Oppenheimer” har skapat ett bra tillfälle att diskutera det akuta, överhängande hot som kärnvapen utgör. Läs vår debattartikel i Läkartidningen!

Aktivisten och författaren Agnes Hellström tilldelas Svenska Läkare mot Kärnvapens anti-atombombsdiplom 2023 för att i många år ha varit en stark röst mot kärnvapen i samhällsdebatten. Diplomet delas ut på Hiroshimadagen den 6 augusti.

På den första förberedande kommittén av Icke-spridningsavtalet (NPT RevCon) i Wien höll International Physicians for the Prevention of Nuclear War, IPPNW, ett uttalande. Läs mer här!

Över 100 medicinska tidskrifter har utfärdat en gemensam uppmaning om att vidta omedelbara åtgärder för att minska risken för kärnvapenkrig och uppmanar alla stater att gå med i FN:s konvention om förbud mot kärnvapen. I en tid av krig i Europa och ökade spänningar på Koreahalvön understryker ledarna för den medicinska tidskrifterna att all användning av kärnvapen skulle vara katastrofal för mänskligheten. Läs ledaren här.

Troligtvis placerades det ut kärnvapen i Tur­kiet redan under 1950­-talet i samband med att Turkiet blev medlem i Nato. Uppskattningsvis handlar det om ungefär 50 stycken kärnvapen på militärbasen Incirlik. Turkiet skiljer sig en del från övriga värdstater då ansvaret över de utplacerade kärnvapnen aldrig kommer lämnas över till turkisk militär. Läs vår intervju med Derman Boztok från Turkiet!

Svenska Freds och Svenska Läkare mot Kärnvapen utreder konsekvenserna av svenskt Natomedlemskap. För att förstå och reda ut frågetecken kring bland annat kärnvapen på svensk mark och Natos inverkan på nedrustningspolitiken kommer vi till hösten att släppa delrapporter om frågorna som utreds. I december lanseras rapporten i sin helhet. Läs vårt gemensamma pressmeddelande! 

Det finns omkring 10–20 amerikanska kärnvapen utplacerade på Kleine Brogel-flygbasen vilka har varit placerade där sedan 1963. Läs vår intervju med Bram Schulte från Belgien.

I Tyskland har utländska kärnvapen varit utplacerade sedan 1950-talet. Under kalla kriget stationerade tre kärnvapenstater kärnvapen på tysk mark: USA i Västtyskland 1955, Sovjetunionen i Östtyskland 1958–1991 och Storbritannien i (Väst)Tyskland 1972–1998 genom Nato, sammanlagt på förmodligen mer än 200 platser. Exakta uppgifter om platser, antal och tidsramar har inte offentliggjorts. Läs vår intervju med Maren Vieluf, policykonsult för ICAN.

I Nederländerna finns det mellan 15–20 amerikanska kärnvapen som är stationerade på flygbasen Volkel, sedan början av 1960-talet. Tidigare hade Nederländerna en mer omfattande uppgift att hantera och bära Natos kärnvapenrelaterade del, men nu är det dessa vapen kvar, sedan kalla kriget. Läs vår intervju med Alejandra Muños från Nederländerna.