I oktober anslöt sig det 50:e landet till FN:s kärnvapenkonvention och den 22 januari 2021 träder förbudet i kraft. Då blir konventionen bindande internationell lag för de 50 stater som ratificerat den, och kärnvapen blir därmed olagliga för dem. Men vad innebär det egentligen enligt internationell humanitär rätt? Hur kommer förbudet att påverka övriga stater? Och vad händer nu?

Nu söker Svenska Läkare mot Kärnvapen en ekonomi- och administrationsansvarig på 50%! Vi söker dig som är en driven person och som vill bidra praktiskt till nedrustningsarbetet på vårt kontor i centrala Stockholm. Välkommen med din ansökan senast den 6 januari 2020!

Läs om FN:s kärnvapenförbud som nyligen fick sin 50:e ratificering och vad ikraftträdandet i januari kommer att innebära, möt några av våra medlemmar, och få tips om hur du kan bemöta vanliga argument i kärnvapendebatten! Du hittar det nya numret här.

När Joe Biden tillträder som USA:s nya president i januari blir det honom som väskan med kärnvapenkoderna kommer att följa vart han än befinner sig. Hur risken påverkas av presidentskiftet är upp till var och en att bedöma – men säkert är att oavsett vem som sitter på knappen är risken betydande. Läs vår senaste blogg.

Idag, på den internationella FN-dagen, nådde FN-konventionen om förbud mot kärnvapen 50 ratificeringar vilket betyder att det träder i kraft. Men trots att Sverige röstade igenom avtalet i generalförsamlingen 2017 har regeringen sagt nej till att ratificera kärnvapenförbudet. Orsak: hårda påtryckningar från Nato, USA och andra kärnvapenstater.

Den amerikanske presidentens insjuknande i covid-19 blixtbelyser hotet från kärnvapnen. Donald Trump behandlades med ett starkt kortisonpreparat som har känslan av upprymdhet som vanlig bieffekt, vilket presidenten visade tecken på.  Samtidigt hade han full tillgång till koderna som kan utlösa ett kärnvapenkrig. Läs vår debattartikel på Dagens Arena.

När Donald Trump kortisonbehandlades för covid-19 hade han ”aldrig mått bättre”. En sådan känsla är en vanlig biverkning av kortison, och kan i höga doser leda till psykos. Ändå hade han den ”nukleära fotbollen”, med koderna för att utlösa en kärnvapenattack, med sig på sjukhuset.

I 75 år har vi levt under kärnvapenhotet, och i 75 år har människor världen över kämpat för att frias från detta hot, genom total eliminering av kärnvapen. I dag, den 26 september, på FN:s internationella dag för avskaffandet av kärnvapnen, kan vi dock konstatera att kärnvapenstaterna inte visar några tecken på att verka för en värld utan kärnvapen.

Den 25 september disputerade Emma Rosengren, nybliven doktor i internationella relationer och tidigare medarbetare på Svenska Läkare mot Kärnvapen, med sin avhandling Gendering Nuclear Disarmament: Identity and Disarmament in Sweden during the Cold War.