Raffel inför sista sessionen av OEWG

Av: Clara Levin, projektledare

Nästa vecka kommer vi i Läkare mot Kärnvapen tillsammans med ICAN, International Campaign to Abolish Nuclear Weapons, befinna oss i Genève under den tredje och sista sessionen av den öppna arbetsgruppen (OEWG) som har ägt rum i FN under året.

Det är med stor iver som vi åker. Vad som kommit fram under de tidigare sessionerna i februari och maj har gett oss hopp om att en förändring är möjlig. Nedrustningspolitiken är inte statisk. Flertalet stater har visat stöd för att de är redo att börja förhandla om ett förbud mot kärnvapen, med eller utan kärnvapenstaterna. Kärnvapenfria stater så som Mexiko, Jamaica, Österrike med flera har lagt fram argument efter argument varför det är viktigt att ett förbud måste förhandlas fram så snart som möjligt. Här kan du läsa första utkastet till rapporten ”Open-ended Working Group taking forward multilateral nuclear disarmament negotiations”, som kommer förhandlas under nästa vecka och förhoppningsvis kommer det antas en rapport med rekommendationer till Första utskottet i FN i New York som startar i oktober.

Vi är dock inställda på att allt inte kommer vara frid och fröjd nästa vecka. Utan vi är säkra på att det kommer bli tuffa diskussioner och kompromisser. Vad som är viktigt är att det är rätt delar som det kompromissas om. I maj skrev vi om ”The progressive approach” som stöds av Australien, Tyskland, Finland med flera. Detta ”progressiva tillvägagångsätt” vill nå ”ground zero” först innan ett förbud kan börja förhandlas. Det vill säga att först ska nedrustning ske, sen ska förbudet komma. Nedrustningen ska ske genom bland annat bilaterala avtal och att andra avtal ska träda i kraft och förhandlas fram, som CTBT och FMCT. Vad detta innebär är att vi ska fortsätta lägga vår makt och vår säkerhet i kärnvapenstaternas händer, så som vi gjort de senaste 71 åren.

Hur länge kommer vi behöva vänta på att kärnvapenstaterna ska bli redo att nedrusta? Trenden vi ser nu är tvärtom. Att kärnvapenstaterna bojkottar OEWG och låter deras allierade framföra deras åsikter är bara ett tecken i raden av många på ovilja att omvandla den rådande situationen som existerar idag.

Med andra ord kommer det inte att bli en lätt match för staterna att förhandla fram gemensamma rekommendationer och att forma fram en slutrapport som alla är nöjda med. Frågan är vilka sätt staterna kommer använda för att nå målet, vilka argument som kommer att väga tyngst och vilken sida som har majoritet. Vi är spända av förväntan och håller er uppdaterade med vad som händer på plats!